Kvinnliga läkare självmord
Är läkare inte längre ett yrke med en förhöjd suicidrisk? Men vi har ingen svensk studie som visar det och man kan inte säga att problemet är borta. Självmord bland läkare är fortsatt ett problem även om det tycks minska något, säger Bo Runeson. Han påpekar att det är viktigt att fortsätta arbeta med åtgärder som kan minska suicidfrekvensen och den psykiska ohälsan bland läkare.
Kunskapen och tillgången till läkemedel spelar en roll, konstaterar Bo Runeson. När det gäller tillvägagångssätt vid suicid sticker läkarna ut. Den absolut vanligaste metoden är tablettförgiftning, enligt många studier. Det står för hälften av fallen, visar exempelvis en studie från Australien som kom En gång när Bo Runeson träffade en grupp blivande läkare ifrågasatte en av dem att läkare får skriva ut antidepressiva läkemedel åt sig själva.
En närstående till studenten som var läkare, hade tagit sitt liv på det sättet. Det kräver en behandlande läkares mer objektiva öga. Kollegiala nätverk och mentorssystem kan vara till stor hjälp för att motverka psykisk ohälsa. En svensk studie från visade att kvinnliga läkare som haft suicidtankar oftare hade mött nedvärderande kommentarer och trakasserier, medan de som inte haft suicidtankar uppgav att svåra och stressfyllda situationer regelbundet diskuterades på deras arbetsplats.
Han tror på att skapa ett gott och tillåtande klimat på arbetsplatsen och ser flera ljuspunkter.
En är att unga läkare inte accepterar dålig arbetsmiljö och dåliga arbetsvillkor på samma sätt som tidigare läkargenerationer. Problem i sjukvårdens organisation har också fått mer uppmärksamhet. Analyserna är baserade på data från Socialstyrelsens dödsorsaksregister. Dödsdatum saknades i 9 procent av dödsfallen. Dessa, liksom suicid som skett på skottdagen, ingår inte i analyserna.
Även i andra delar av världen sker fler suicid under våren eller tidig sommar jämfört med resten av året. Det finns flera olika faktorer som kan tänkas påverka detta. Några av dessa är ökad tillgång till metoder för suicid under vissa delar av året. Andra förklaringar är att en ökad mängd solljus liksom allergener kan påverka olika fysiologiska processer och inverka negativt på den psykiska hälsan, och därmed öka risken för suicid.
Nyårsafton och valborgsmässoafton är till exempel helger som är förknippade med ökad alkoholkonsumtion. Alkohol kan vara en viktig utlösande faktor till suicid eftersom det bidrar till att minska hämningarna. En studie som undersökte förekomsten av suicid runt midsommar fann dock ingen signifikant ökning av säkert fastställda suicid i samband med den högtiden.
Svensk midsommar är inte förknippad med högre självmordsrisk ki. Andra faktorer har sannolikt större påverkan på suicid än årstid, till exempel välkända riskfaktorer som depression eller tidigare suicidförsök. Metoder för suicid De flesta suicid i Sverige sker genom hängning eller förgiftning. Metoderna skiljer sig dock mellan kvinnor och män.
Den metod som används mest bland män är hängning, följt av förgiftning och skjutning. Syftet är att utforska sambanden mellan skiftarbete, långa arbetstider och psykisk ohälsa samt interaktionen med psykosociala arbetsmiljöfaktorer. Forskargruppen undersöker också om en stödjande kultur av chefer och kollegor kan motverka det stigma som är förknippat med att söka professionell vård, och därmed förebygga självbehandling relaterad till psykiska problem.
Det skulle också kunna mildra de övergripande symtomen på depression och förbättra mentalt välbefinnande. Eftersom hälso- och sjukvårdspersonal är en särskilt utsatt grupp i arbetslivssammanhang behöver kunskapen om riskfaktorer, men också friskfaktorer öka. Det är högst allvarligt att så pass många läkare självmedicinerar med narkotikaklassade läkemedelEmma Brulin Emma Brulins forskning har fokus på fysiska och psykosociala riskfaktorer i arbetsmiljön, symtomutveckling vid stressrelaterad ohälsa, samt rehabilitering för återgång i arbete vid sjukskrivning för utmattningssyndrom.
Hon leder det övergripande forskningsprojektet Hållbar hälso- och sjukvård.
En annan delstudie handlar om att genomföra och utvärdera en rehabiliteringsmodell för återgång i arbete vid sjukskrivning för stressrelaterad ohälsa. Studien är ett regeringsuppdrag. Nu har vi fått i uppdrag att testa modellen på läkare och sjuksköterskor och jämför behandlingsgruppen med en kontrollgrupp.