Drabbats av klåda

Eksem, allergier och nässelutslag Eksem och allergier är vanliga orsaker till olika hudreaktioner. De har ofta kopplingar till varandra — olika allergen kan till exempel leda till eller förvärra eksem. Eksem innebär att hudens yttersta lager är inflammerat och har skadats av till exempel uttorkning eller allergiframkallande ämnen. Allergi beror på överkänslighet mot olika ämnen.

Nässelutslag kan antingen vara allergiska eller icke-allergiska. Allvarlig födoämnesallergi eller latexallergi kan ibland orsaka anafylaktisk chock — då kommer symptomen snabbt och du behöver vård omedelbart. Eksem Eksem kännetecknas av röda, kliande och fjällande utslag på kroppen. Vätskefyllda blåsor förekommer också. Besvären kan vara allergiska eller icke-allergiska.

Du kan till exempel få kontakteksem om du är överkänslig mot ämnen som nickel, krom eller latex. Atopiskt eksem är vanligt hos barn och unga. Små barn kan få blöjeksem eller blöjutslag. Seborroiska eksem som mjälleksem eller skorv kan uppstå där det finns många talgkörtlar i huden. Eksem behandlas främst med mjukgörande salva och ibland kortisonsalva. Bild på kontakteksem ©DermNet New Zealand med tillstånd.

Allergier Allergier som orsakar utslag och klåda beror oftast på födoämnesallergi eller kontaktallergi. Födoämnesallergi kan även orsaka exempelvis svullnad i läppar och hals eller illamående, magsmärtor och diarré. Besvären kan lindras med olika läkemedel, men det är viktigast att försöka undvika allergiframkallande ämnen.

Nässelutslag Upphöjda, kliande, hudfärgade eller ljusröda utslag som kommer plötsligt. Den här typen av hudutslag kan till exempel vara värmeutslag eller en reaktion på kyla eller stress. Du kan även få utslag av läkemedel eller olika födoämnen som exempelvis fisk eller nötter. Utslag hos barn beror ofta på virusinfektioner.

Nässelutslag brukar försvinna av sig själva, men vid långvariga besvär kan du behöva läkemedelsbehandling. Vanliga virusutslag Virusutslag kan ge lokala utslag utan att skapa en allmän sjukdomskänsla, till exempel munsår, vårtor och mollusker. Utslag kan även vara ett av flera symptom i samband med olika virussjukdomar. Virus kan spridas på olika sätt, ofta genom droppsmitta eller nära kroppskontakt.

Herpes Orsakar oftast utslag i form av blåsor på ett begränsat hudområde, men du kan bära på herpesvirus utan att ha blåsor. Herpes orsakar ofta munsår , men du kan även få herpes i underlivet och på andra delar av kroppen. Munsår behandlas med receptfria läkemedel, men genital herpes kräver ofta recept.

Vårtor Kan se ut på olika sätt, men det är vanligt med runda, utstående utslag som kan ömma och klia. De brukar ha en hård kant och vara mjukare i mitten, ibland med små svarta prickar. Vårtor försvinner oftast av sig själva, men det kan ta lång tid. Du kan även behandla med receptfria läkemedel. Bältros Brännande känsla på huden som följs av rodnad och kliande, vätskefyllda blåsor som brukar sitta inom ett begränsat område på ena sidan av kroppen.

Feber, huvudvärk, yrsel och trötthet är andra vanliga symptom. Blåsorna brukar försvinna efter ett par veckor, men hudsmärtan kan finnas kvar längre. Bältros orsakas av samma virus som vattkoppor — viruset aktiveras oftast hos vuxna över 50 år. Covid Kännetecknas ofta av bland annat feber och luftvägsbesvär, men covid har en bred sjukdomsbild och kan ge många andra besvär.

Hudutslag är ett av flera kända symptom i samband med corona — viruset kan orsaka hudfärgade blåsor eller lila utslag som bland annat kan uppstå på händerna eller fötterna. Medaljongsjuka Börjar ofta med ett ovalt virusutslag på överkroppen, överarmarna eller låren. Sedan syns fler, mindre utslag på samma del av kroppen. Sjukdomen är vanligast hos barn och unga — den uppstår bara en gång i livet, ofta i samband med en luftvägsinfektion, och läker som regel inom sex veckor.

Virusutslag som är vanligast hos yngre barn Vissa utslag som orsakas av virus är vanligare hos barn än vuxna. Vanliga förklaringar kan till exempel vara mollusker eller barnsjukdomar som vattkoppor och tredagarsfeber. Mollusker Små förhöjda knottror i huden som ofta har en liten grop i mitten. Mollusker kan sitta på olika delar av kroppen och är vanligast hos barn.

Behandling: Mjukgörande - ofta och mycket. Lokal glukokortikoid. Tänk på eventuellt samband med diabetes. Behandling: Undvik hud mot hud med hjälp av kompresser. Byt kompresserna när de blir fuktiga. Glukokortikoid grupp I-II, eventuellt med antimykotisk tillsats. Använd kräm - inte salva. Sekundärinfektion: Peroralt antibiotikum. Klåda, rodnad och fjällning.

Vem drabbas: Stress kan påverka. Jästsvampen Malassezia spelar roll. Ofta långdraget eller återkommande. Behandling: Se vårdprogram Seborroiskt eksem. Låt sitta 5 min innan sköljning. Glukokortikoid, kutan lösning, II-III dagligen vid otillräcklig effekt eller starkare klåda i hårbotten - nedtrappande. Mycket tjocka fjäll. Psoriasis Kommer ofta i skov. En del patienter har ledengagemang psoriasisartrit.

Ofta ärftligt. Kan försämras vid stress, infektioner till exempel streptokocker. Kan också försämras av vissa läkemedel, till exempel betablockerare, lithium, klorokin, interferon-alfa. Behandling: Flera behandlingsalternativ efter svårighetsgrad, lokalisation, tidsinsats. Fördelar och nackdelar finns med alla. Glukokortikoider grupp III kan användas: risk att sjukdomen blossar upp efter avslutad behandling.

Eventuellt intermittent behandling enligt schema från dermatolog. Ljusbehandling: Många förbättras av sol eller av konstgjord UV-strålning "ljusbehandling". Systembehandling hos specialist. Tjocka fjäll. Vem drabbas: Ofta ärftligt. Uppblossning av guttat psoriasis - ta svalgodling. Hårbotten och naglar Differentialdiagnos: Seborroiskt eksem respektive nagelsvamp.

Behandlingsprinciper vid eksem Se också Läkemedelsboken. Använd alltid mjukgörande som basbehandling. Viktig även för underhållsbehandling, som minskar risken för återfall och uppblossningar av eksem. Glukokortikoider delas in i grupp I-IV beroende på styrka. Antimykotisk tillsats Vid intertriginöst eksem eller svampinfektion med eksemkomponent, kan glukokortikoid med antimykotisk tillsats användas enligt Kloka listan.

Biverkningar Atrofi av huden - speciellt om starka glukokortikoider används under lång tid. Med tanke på atrofirisken ska lokala glukokortikoider endast användas på hudförändringen - inte på frisk hud. Använd gärna plasthandskar vid insmörjning. Ökad penetration - ökad effekt men också ökad risk för biverkningar - vid behandling där hud ligger mot hud, i axiller, ljumskar och under bröst.

Välj korttidsbehandling med svag glukokortikoid. Systemeffekter - relativt liten risk, men risken bör beaktas när stora ytor ska behandlas och vid behandling av barn. Förpackningsstorlek 50 och ml. Effekt Uttorkande och med viss antimikrobiell effekt. Kvalstrets roll beskrevs även av J C Nycander, en lärjunge till Linné, under talet men blev allmänt accepterad först århundradet senare [3, 4].

Biologi Skabb är en kliande hudsjukdom orsakad av parasiten Sarcoptes scabiei Figur 1. Den är, liksom den vanliga fästingen, ett kvalster. Människan är ett av över hundra olika däggdjur som skabbkvalstret kan infestera och arten har flera olika varianter av vilka de flesta är värddjursspecifika. Smitta mellan djurarter, till exempel från hund till människa, förekommer men kvalstret har då svårt att etablera sig [5].

S scabiei var. Lever i epidermis. Den fullvuxna honan är gräddvit—brun [4] och 0,3—0,5 mm lång, hanen är något mindre [2]. Med hjälp av utsöndrade enzymer tar kvalstret sig in i huden på mindre än 30 minuter [6] och gräver sedan gångar i det yttersta hudlagret, epidermis, där honan lägger ägg [2]. Honans livslängd är 4—6 veckor och tiden från ägg till moget kvalster är via två nymfstadier 2,5 veckor [5].

I genomsnitt finns sällan fler än 10—12 kvalster hos den drabbade. Under de tre första månaderna vid förstagångsinsjuknande är antalet dock högre [7, 8]. I inomhusmiljö kan kvalster överleva i 24—36 timmar vid 21 °C och upp till 8 dygn vid 10—15 °C. Skabbkvalstret är dock anpassat till den höga relativa luftfuktigheten och temperaturen i huden och därmed endast låggradigt smittsamt i rumsmiljö [6, 9].

Smittar genom hudkontakt. Smittspridning inom familjer, bland partner och på vårdenheter är vanligt förekommande [10]. Handskakning eller kramar överför inte kvalstren utan det krävs uppskattningsvis 15 minuter av direkt hud mot hud-kontakt, exempelvis genom att sova tätt tillsammans [7]. Levande kvalster har påvisats i damm hemma hos patienter med skabb men låg risk för överföring från kläder och lakan har visats i studier [11, 12].

Med undantag för så kallad krustös skabb, då ett stort antal kvalster finns på patienten och i omgivningen, får indirekt överföring via kläder och möbler ses som en mindre viktig smittväg [1]. Skabbinfestation stort problem hos djur. Bland tamdjuren är hundar, grisar och kameldjur särskilt drabbade och skabb hos grisar är ett stort och kostsamt problem inom jordbruket.

Smitta hos vilda djur kan vara förödande, exempelvis slogs över hälften av rävpopulationen i Sverige ut under en skabbepidemi på talet [2]. Epidemiologi En global sjukdom. Globalt beräknas minst miljoner människor drabbas av skabb årligen [13]. Skabb finns i alla länder men sjukdomsbördan är störst i endemiska tropiska och subtropiska regioner såsom delar av Afrika, Syd- och Mellanamerika, Indien, Bangladesh, Oceanien samt aboriginsamhällen i Australien [].

Arbetsoförmåga på grund av klåda och sömnbrist, kostsamma behandlingar och bakteriella sårinfektioner orsakade av kliande leder till omfattande sjuklighet och samhällskostnader. Bland barn i endemiska områden bedöms skabb vara en av huvudorsakerna till impetigo och som följd allvarliga komplikationer såsom sepsis och glomerulonefrit [20, ].

Förekomsten varierar stort inom länder och är genomgående högst hos barn samt bland fattiga och trångbodda. Bristande hygien kan öka risken för sekundärinfektion men verkar i sig inte påverka smittorisken. Uppskattningsvis drabbas några procent av barnen i utvecklingsländer varje år [22, 23], men högre siffror ses i utsatta områden. Exempelvis sågs en årlig förekomst om 77 procent hos barn i Dhaka i Bangladesh [19].

Liknande siffror sågs i ett flyktingläger i Burkina Faso [26] samt i Panama [17]. På vissa öar i Oceanien och i aboriginsamhällen kan en fjärdedel eller mer av befolkningen, och en ännu högre andel av barnen, drabbas årligen [21, 24]. Ökar i Europa.

Klåda utan synliga utslag

I västvärlden ses sporadiska fall och enstaka utbrott på exempelvis vårdinrättningar och ålderdomshem. Återkommande epidemier var e till e år har beskrivits och flockimmunitet har föreslagits som förklaring. Vissa författare menar att företeelsen endast berott på yttre faktorer såsom krig och andra situationer där trångboddhet ökat [4, 27]. Spridning är vanligare under höst och vinter [28].

Vem som helst kan drabbas men en ökad förekomst ses i grupper såsom hemlösa och migranter [8, 29, 30]. Incidensen i Europa varierar i studier från ca fall per personår i Frankrike och Storbritannien [] till omkring 30 i Belgien [29]. Stigande incidens har rapporterats från Frankrike [31] och Kroatien [34] och en ökad försäljning av skabbmedel i Sverige [35] pekar mot en liknande trend här.

Med ökade migrationsströmmar och trångboddhet förväntas skabb vara en fortsatt aktuell sjukdom. Immunologiskt svar. Mycket är okänt kring immunsvaret vid skabb. Att patienter som tidigare haft skabb är svårare att återsmitta experimentellt och även har färre kvalster än vid primärinfektion talar för att viss immunitet utvecklas [7].

Kliar och kryper på kroppen

CD4-positiva lymfocyter anses viktiga då till exempel aids-patienter utvecklar svårare infestationer [36, 37]. En överkänslighetsreaktion mot skabballergen ger upphov till den typiska klådan och utslagen. Kliandet i sig bidrar sedan till att hålla nere kvalsterantalet [7, 38]. Specifika IgE- och IgG-antikroppar mot skabbantigen kan påvisas i blodet hos patienter med skabb [] och humana antikroppar har även påvisats i tarmen hos skabbkvalster [43].

Den skyddande effekten av dessa antikroppar är tveksam men de korsreagerar med dammkvalsterantigen. Detta kan tänkas förklara varför ett fåtal patienter har kvarstående besvär en tid efter avslutad behandling [37, ]. Klinisk bild Patientfall. En ensamboende, välvårdad årig kvinna sökte sin husläkare med besvärande klåda sedan några månader.

I hudstatus sågs diskreta exkoriationer på armar och bål. På vårdcentral och hos hudläkare gav skabbletning inget resultat och kortisonsalvor samt antihistamintabletter hade endast tillfällig effekt. Blodprov för blod-, lever- och njurstatus var normala. Efter över ett års besvär hittades ett skabbkvalster vid undersökning och patienten blev symtomfri efter Tenutexbehandling.

Klassisk skabb. Symtomdebuten kan dröja två till sex veckor vid förstagångsinsjuknande men uppstå redan inom ett dygn vid återsmitta [47]. I det typiska fallet besväras patienten och personer i den nära omgivningen av en svår, ofta sömnstörande, generell klåda med samtidiga hudutslag. Den patognomona lesionen är skabbgången Figur 2 , honans boplats i huden.

Den ses som en tunn, upp till en centimeter lång, vindlande, gråaktig linje där honan ses som en mörk prick i ena änden.