Ont på samma ställe i ryggen

Andra är upprepade tunga lyft samt att ha ett fysiskt tungt arbete. Även att utsättas för vibrationer ökar risken för rygg­smärtor liksom att arbeta i obekväma ställningar eller att göra vridande rörelser. Däremot, eventuellt något förvånade, verkar det inte vara skadligt för ryggen att sitta mycket länge.

Det viktiga är att sittställningen varieras. Även levnadsvanor spelar roll för risken att utveckla långvarig ryggsmärta. Bild: Rubrik: Rökning och brist på fysisk aktivitet har kopplats till ryggont i flera studier. Samtliga fick beskriva hälsovanor kring fyra områden; fysisk aktivitet, rökning, alkohol och kost, där en kost med mycket frukt och grönt ansågs hälsosam.

Sedan räknade forskarna fram antalet hälsosamma vanor för varje studiedeltagare.

Ont i höger sida av ryggen

Efter fyra år gjordes en uppföljning. Hos kvinnor med fyra hälsosamma vanor hade 9 procent fått kroniska ryggsmärtor. Hos kvinnor utan någon hälsosam vana var motsvarande siffra 21 procent. I den här studien sågs sambandet endast hos kvinnor, oklart varför. Möjligen kan det bero på att antalet män med fyra hälsosamma vanor var lågt, vilket ger ett mindre säkert resultat.

I andra studier råder inga könsskillnader när det gäller vikten av en hälsosam livsstil för att undvika långvarig ryggsmärta. I den här studien undersöktes heller inte vilka vanor som spelade roll. Men i andra studier är det framför allt rökning och brist på fysisk aktivitet som faller ut som riskfaktorer. Eva Skillgate tror dock själv att studier av det här slaget endast visar en skärva av bilden, en så liten skärva att helheten i princip går förlorad.

Det krävs en mängd faktorer som samverkar. Det är en komplex helhet som avgör om man utvecklar långvariga besvär eller inte. För att fånga upp komplexa samband mellan många och ganska svaga riskfaktorer skulle vi behöva göra studier som omfattar flera hundratusentals personer, säger hon. Psykologiska faktorer spelar in. Jobbstress, med till exempel stor arbetsbelastning, höga krav och liten möjlighet att styra sitt arbete ökar risken för att en ryggsmärta ska bli långvarig.

Även hur man skattar sin egen arbetsförmåga kan vägas in — att själv anse att man har låg arbetsförmåga är förenat med en högre risk för ryggsmärta som inte går över. Samma gäller för den som har stora rädslor kopplade till sin onda rygg. Rörelserädsla, där man fruktar plötsliga smärthugg eller tror att fysisk aktivitet kan vara skadligt, ökar risken för långvariga besvär. Även sömnen spelar roll.

Dålig sömn ökar risken för att tillfällig smärta går över i kronisk ryggvärk. Kort sagt: hur man lever och mår i övrigt, hur man ser på sig själv och hur man tänker kring sitt ryggont spelar roll för prognosen vid ospecifik rygg-smärta. Detta i kombination med vad själva ryggen exponeras för i form av lyft, vibrationer och obekväma arbetsställningar.

Samband mellan ryggont och psykisk ohälsa Flera av de riskfaktorer som är relevanta för att utveckla långvarig rygg-smärta är relevanta även för utveckling av psykisk ohälsa. Och trenden inom ryggforskning är att allt mer fokusera på samspelet mellan dessa två tillstånd, berättar Eva Skillgate. Men det är också tvärtom — ont i ryggen är en riskfaktor för att få psykisk ohälsa.

Det finns starkt stöd för att det är viktigt att stärka patientens tro på sin egen förmåga. När det handlar om ryggen går det ut på att patienten ska våga tro på att ryggen håller och försöka vara fortsatt aktiv. Med det menar man inte endast fysiskt aktiv, utan patienten ska försöka hålla igång även socialt genom att till exempel gå till jobbet och inte isolera sig i hemmet.

Det här är mycket viktigt i ett tidigt skede, för att mer tillfälliga ryggsmärtor inte ska övergå i långvariga besvär, säger Eva Skillgate. Det här är i korthet budskapet i flera länders behandlingsriktlinjer för ländryggsmärta. NICE, som ger nationell vägledning till vården i Storbritannien, skriver att den som har ont i ländryggen framför allt ska få hjälp att själv ta hand om sin smärta.

I självhjälpsprogrammet ingår information till patienten och stöd för att hålla igång som vanligt, och i det ingår träning. Enligt dessa riktlinjer är psykologisk behandling bra, men endast i kombination med fysiska träningsprogram. Bild: Rubrik: Eva Rasmussen Barr. Men i många länder ser de ut ungefär som i Storbritannien, berättar Eva Rasmussen Barr , klinisk fysioterapeut och forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.

I det är träning en viktig del. Man ska vara så pass fysiskt aktiv som man klarar av, säger hon. Träningen syftar bland annat till att stärka muskler kring rygg och bål och på så sätt få en starkare rygg. Det verkar inte vara någon skillnad i effekt mellan olika träningsformer. Det visar en artikel som beskriver kunskapsläget, gjord av Eva Rasmussen Barr och hennes kollegor.

Kondition, core, styrka, pilates, tai chi, promenader, vattenträning, yoga eller annan träning — all träning är ungefär lika effektiv när det handlar om att minska smärta och begränsa funktionspåverkan hos personer med ländryggsmärta. Den som har haft ont i en månad har fortfarande en relativt god prognos. Men efter tre till fyra månaders smärta, då ökar risken för att värken ska bli långvarig.

Att söka vård Den första tiden är alltså viktig. Men egentligen är det inte känt hur svenskar beter sig i början, när de nyss har fått ont i ryggen. Det man vet är att de flesta söker vård först när någon funktion har gått förlorad — det har blivit svårt att lyfta barn eller spela golf. De första vårdkontakterna tas vanligen med en läkare, en fysioterapeut, en naprapat eller en kiropraktor.

Samtliga har numera yrkeslegitimation, utfärdad av Socialstyrelsen. Hos läkare och fysioterapeut gäller patientavgift, som är olika hög i olika regioner. Det behövs ingen remiss för att boka tid till fysioterapeut, inte i någon region. Den offentliga vården är mindre utbyggd för den som vill träffa en naprapat eller kiropraktor. Dessa besök är därför vanligen dyrare än besök hos läkare eller fysioterapeut.

Men vem som söker vård hos vilken profession eller hur patienterna egentligen rör sig mellan dessa, det är inte känt. Det är synd, tycker Eva Rasmussen Barr. För det är här som ryggresan börjar för många patienter. Det är ett stort ansvar för behandlarna — i den här första linjens sjukvård måste patienterna få en riktig bedömning, så att de skickas vidare åt rätt håll.

Bild: Rubrik: Foto: Gettyimages. En viktig del i den bedömningen är sjukdomshistorien, en annan är den kliniska undersökningen. Vad ska jag undvika vid ryggskott? För vissa känns det som att vila är det enda rätta men faktum är att du inte kan vila bort ett ryggskott. Däremot är det bevisat att inaktivitet kan förlänga sjukdomstiden samt öka risken för ytterligare besvär.

Du ska alltså inte vara rädd för att röra på dig vid ryggskott, det finns inga medicinska belägg för att rörelse och lagom belastning skulle vara skadligt eller förlänga läkningstiden utan tvärtom. Våga träna ryggen efteråt när ryggskottet har läkt, annars blir ryggen svagare och ännu mer utsatt. Men tänk på att träna smart, med stor variation och börja försiktigt.

Hur ska jag träna vid ryggskott? Vid det akuta läget så ska den fysiska belastningen ökas gradvis. Börja så smått med små rörelser och lätt aktivering av ryggraden. Aktivera rygg, mage och rumpa. Försök ta djupa andetag och slappna av. Det kan vara ligga på golvet med böjda ben, lyfta upp ditt bäcken från golvet en centimeter eller spänna magen lite.

Något annat går kanske inte att göra. Dag två kanske du kan gå ut och gå lite, även om det bara är några minuter i taget. Stretcha sätet och höftböjarna smärtfritt och försök att röra på ryggen. När ditt ryggskott sedan börjar bli bättre så ska du träna med fokus på att få igång rörelsen i ryggraden. Fokusera på att lugnt aktivera musklerna i ryggen och rumpan.

Håll ett lugnt tempo, håll kvar lite i ytterlägen och tänk på att det ska inte göra för ont. Träna så mycket stående övningar som möjligt och så lite sittande övningar som möjligt, och gör heller inte så många liggande övningar. Jobba med rörlighet i höftböjare, säte, baksida och framsida lår på ett dynamiskt och lugnt sätt. Det kan vara split squats, diagonalstretch, hunden och övningar med egen kroppsvikt för att få igång säte och rygg.

Gå inte tillbaka och maxa, utan gå ned 40 procent mot vad du brukar göra, både i vikter och i antal repetitioner. Vad är naprapatens bästa tips till dig med ryggskott? Vad har du mer för tips? Var ärlig mot dig själv, tänk på att allt sittande räknas. Vissa sitter ned i en bil på väg till jobbet, sitter vid skrivbordet hela dagen, sitter på väg hem, sitter och äter och sitter sedan i soffan.

Det är inte hållbart, ingen rygg tål det över tid. Fundera över när du kan stå och om du kan variera dina sittpositioner. Stå på ett knä, sitt på huk, sitt på pilatesboll och så vidare, allt för att variera var belastningen hamnar i ryggen. Ett sista råd?

Ont i ryggen illamående trött

Alvedon smärtlindrar en kort tid men dämpar bara symtomen. Hem » Symtom » Ont i ländryggen » Diskbuktning — En teori om varför smärta uppstår Diskbuktning — En teori om varför smärta uppstår Det finns ett flertal teorier om varför vi får ont i ryggen, varför smärta uppstår. Det finns helt klart flera orsaker till vad som kan skapa smärta vid ett besvär.

Vad är det som kan skapa denna smärta?

Ont i ryggraden mitten

Det finns ett flertal teorier om varför vi får ont i ryggen, varför smärta uppstår. Men jag vill vara väldigt tydlig med att detta är en teori, en teori som många andra. Ryggskott beskrivs som en akut eller gradvis insättande smärta som uppstår i ryggen. Orsaken till denna kan vara flera. Det talas om frakturer, inskränkt rörlighet i leder, låsningar, bristningar i muskler, diskbråck, med mera.

Här ger vi dig råd, tips och information om ländryggsbesvär i annan text.