Blir autism bättre med åren

Hur många har autism i världen

Det kan ta sig uttryck i oflexibel fixering i rutiner och starkt begränsade intressen. Det är också vanligt att personer med autism är över- eller underkänsliga för olika sinnesintryck — såsom ljud, ljus, lukt och beröring. Symptomen för autism— och graden av symptom — varierar från individ till individ. Hur märks det att man har autism? Kärnsymptomen för autism Svårigheter i kontakten med andra människor Specialintressen som kan uppta stor del av uppmärksamhet och tid Svårigheter att förstå och använda språket i kommunikationen med andra Bristande motorik Lätt att hamna i tvingande rutiner eller handlingar Säregna eller ovanliga sinnesintryck Många är ovanligt stresskänsliga, psykiskt sårbara och har en tendens att utveckla psykiatriska symptom.

Men autism innebär inte bara problem. I rätt miljö kan många av de egenskaper som är vanliga hos personer med diagnosen vara en tillgång. Till exempel stor uthållighet och ovanligt god koncentrationsförmåga. Diagnostisering En utredning görs på en psykiatrisk mottagning och består i huvudsak av två delar — samtal och neuropsykiatrisk undersökning.

Rutiner autism

Och jag tror personligen att det kan finnas flera förklaringar till fenomenet. En förklaring kan vara att det ställs högre krav på vuxna än vad det ställs på barn och ungdomar. Till skillnad från barn och ungdomar förväntas vi vuxna komma ihåg att kasta soporna, betala räkningar, hushålla med pengar, se till att det finns mat i kylskåpet och ren tvätt i garderoben o s v.

Därutöver förväntas vi arbeta eller studera på heltid så länge vi inte har sjukersättning, och allt detta tar energi av oss autister. Många av oss autister upplever att det tar tid att identifiera våra känslor och upplevelser. Därför kan vissa ha känt sig trötta redan i årsåldern utan att förstå det, och plötsligt i årsåldern kan insikten plötsligt slå till.

Vi kan ha kört slut på oss själva Det kan även finnas andra förklaringar. Faktum är att det är utmattande att leva med autism då vi autister ofta är känsliga för intryck och måste lägga energi på aktiviteter som inte tar det minsta energi av de flesta andra människor. När vi autister har passerat årsstrecket kan vi ha hunnit insjukna i utmattningsdepression en eller ett par gånger då vi ofta hunnit utsättas för miljöer där anpassningar och förståelse uteblivit och vi tvingat oss själva att leva efter de krav som neurotypiska människor ställt på oss.

Lägg därtill att vi ofta har behövt bråka med myndigheter. Många som tidigare insjuknat i utmattningsdepression upplever att de blivit stresskänsligare efter tillfrisknandet, och det skulle inte förvåna mig ett dugg om detsamma gällde oss autister: ju oftare vi tidigare i livet kört slut på oss själva desto lägre tolerans kan vi ha utvecklat för sinnesintryck och sociala krav.

Även neurotypiker blir trötta Sedan får vi inte heller glömma att även neurotypiska människor brukar uppleva tilltagande trötthet med åren. Jag känner neurotypiska kvinnor som skaffat ett eller två barn i årsåldern och sedan ytterligare ett efter 30, och många av dessa kvinnor har konstaterat att sömnbristen under småbarnsåren har varit betydligt svårare att uthärda efter årsstrecket jämfört med årsåldern.

Ett liknande fenomen återfinns hos åringar som orkar festa på nattklubbar fram till småtimmarna och ändå gå upp och jobba dagen efter. Få åringar skulle däremot orka samma sak! Särskilt personer med Aspergers syndrom hade ofta kontakter med specialistpsykiatrin.

Rutiner autism

Denna registerstudie visar att äldre personer med autism existerar, och att de ofta behandlas av psykiatrin och med psykofarmaka. Som vanligt, och kanske särskilt när det gäller denna åldersgrupp, kan man säga att mer forskning behövs — fortfarande vet vi mycket lite om hur många de egentligen är, hur de lever och vilka behov de har. Sannolikt finns också en underdiagnostik av autism i de äldre åldersgrupperna.

Syftet med bloggen är att informera och väcka tankar om angelägna ämnen. Åsikterna är skribentens och inte nödvändigtvis Gillbergcentrums. James et al Int J Geriatric Psychiatry, 21, Am J Intellectual and Developmental Disabilities, , — Mats Jansson och Lena Nylander.