Hur blodtrycket regleras

Genom att regelbundet mäta blodtrycket kan du både övervaka din hälsa och förebygga potentiella hälsoproblem. Blodtrycket påverkas av flera faktorer, inklusive hjärtans pumpkraft, mängden cirkulerande blod, artärernas elasticitet och total perifer resistans motståndet som blodet möter när det flödar genom kärlen. Hypertoni behöver ej ge upphov till några tydliga symtom i tidigt stadie vilket gör det svårare att upptäcka.

Hypertoni är ett kronisk medicinsk tillstånd där kraften av blodet som trycker mot väggarna i blodkärlen är högre än normalt. Symtom vid hypertoni Många personer kan ha hypertoni utan att känna av några specifika tecken. Över tid kan dock högt blodtryck skapa risk för allvarliga hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar, stroke och njurskador. Vissa individer kan uppleva huvudvärk, yrsel eller näsblod, men symtomen behöver inte vara specifika för hypertoni och kan förekomma av andra anledningar.

Regelbundna blodtryckskontroller är avgörande för tidig upptäckt och hantering av hypertoni. Följsamhet, eller utvidgningsförmåga, beräknas som tryckändring per volymförändring. När aortan inte kan tänjas särskilt mycket, exempelvis när den är förkalkad eller redan väldigt uttänjd av högt blodtryck, kommer pulstrycket att bli mycket högre, eftersom det krävs en mycket högre tryckförändring för att få en viss volymändring.

Högt pulstryck ses vid vissa sjukdomar såsom hypertoni och ateroskleros. Reglering [ redigera redigera wikitext ] I den fysiologiska regleringen av blodtrycket samverkar flera olika system. Bland annat ingår autonoma nervsystemet ANS , där framförallt olika tryckreceptorer spelar stor roll. Olika hormoner till exempel renin , angiotensin , vasopressin , natriuretisk förmaksfaktor och lokala faktorer till exempel kväveoxid , endotelin , men även autoreglering i regleringen.

Normalt blodtryck kvinna 60 är

Den snabba regleringen förmedlas av sympatiska samt parasympatiska nerver till hjärta , blodkärl och njurar. När blodtrycket snabbt måste höjas, exempelvis som svar på fysisk stress , skickar sympatiska nerver signaler till hjärtmuskeln som ökar sin förmåga att pumpa blod, vilket leder till att blodtrycket höjs.

Dessutom skickas sympatiska signaler till glatt muskulatur i blodkärlens väggar, vilket i sin tur leder till kontraktion. Kontraktion leder till att kärldiametern minskar, vilket i sin tur leder till större tryck på mindre tvärsnittsarea; därmed höjs blodtrycket ytterligare. Mätning av blodtryck Blodtrycksmanschett och stetoskop som används vid manuell blodtryckskontroll. Elektronisk blodtrycksapparat Blodtrycket kan bland annat mätas auskultatoriskt, genom palpering och med elektroniska blodtrycksmätare.

Sedan sänks trycket i manschetten, tills det att pulsen bortom manschetten åter kan registreras, vilket då motsvarar värdet för det systoliska trycket. Sänkningen av manschett-trycket fortsätter, tills det att pulsen ej lägre kan höras med stetoskop, vilket motsvarar värdet för det diastoliska trycket. Det diastoliska trycket kan i vissa fall misstas för ett silent gap, som är en tyst period mellan det systoliska och diastoliska trycket.

Metoden kan ge en snabb uppfattning om en patients systoliska blodtryck. Vid denna blodtrycksmätning används en manschett som fästs på patientens överarm och pulsen palperas med fingrarna, antingen i arteria brachialis nära armvecket eller i arteria radialis på handleden. Vid denna blodtrycksmätning fästs en manschett på patientens överarm och ett stetoskop placeras över arteria brachialis.

Mätningen är snabb och görs helt av apparaten. Automatiska blodtrycksmätare använder en oscillometrisk mätmetod för att mäta medelblodtrycket. Utifrån det beräknas det systoliska och diastoliska blodtrycket. Han berättar att Sverige avviker från många andra länder genom att ha så kallad opportunistisk screening för blodtryck. Modellen går ut på att vårdpersonal ska mäta trycket på patienter i samband med vårdkontakter av helt andra skäl.

Om blodtrycket visar sig vara högt ska patienten uppmanas att söka vård för detta inom primärvården. Enligt Jonas Spaak är den här modellen inte tillräckligt pålitlig; i en belastad sjukvård kan man inte lita på att vårdpersonal alltid kommer att kontrollera blodtryck hos personer som söker av andra skäl. Vi har valt en annan modell. Tyvärr, tycker jag.

Uppenbarligen missar vi många fall av högt blodtryck inom vården. Jag tror att vi behöver sprida kunskap och förståelse i populationen. Folk ska bli intresserade av att ta reda på om de har högt blodtryck eller inte, säger Jonas Spaak. Få som kopplar ihop symptomen Hypertoni ger vanligen inga symtom. En del kanske får lätt huvudvärk eller trötthet, men eftersom det kan bero på så många andra saker är det få som kopplar ihop det med just högt blodtryck.

Kraftig huvudvärk eller andnöd uppträder först när blodtrycket är förhöjt till omedelbart livshotande nivåer, men det är mycket ovanligt. Det enda sättet att ta reda på hur det ligger till är att få blodtrycket mätt. Det är två värden som mäts. Det som skrivs först kallas övertryck eller systoliskt tryck. Det visar hur hård belastning kärlväggarna har just när hjärtat kramar ihop sig och skjutsar ut en volym blod.

Vad är diastoliskt blodtryck

Det andra värdet kallas undertryck eller diastoliskt tryck. Det mäter belastning mot kärlväggarna när hjärtat slappnar av för att fyllas med blod. I lägre åldrar är båda trycken viktiga och båda stiger med åldern. Men från ungefär årsåldern stiger framför allt det systoliska trycket. Det beror på tilltagande stelhet i de allra största kärlen nära hjärtat.

Därför är det framför allt det systoliska trycket som mäts och behandlas, redan från årsåldern. Spannet mellan dessa tryck kallas pulstryck. Ett högre pulstryck är i sig belastande för kärlen, det är slitsamt för kärlväggarna att ständigt utsättas för olika kraftigt tryck. Pulstrycket stiger vanligen genom livet, eftersom övertrycket ökar medan undertrycket efter ett tag ligger kvar på samma nivå.

Eftersom det beror på stela kärl är ett högt pulstryck ett tecken just på kärlstelhet. Pulstrycket går att få ned främst genom att sänka det systoliska trycket. Starkaste riskfaktorn Den allra starkaste riskfaktorn för att få högt blodtryck är ålder. I takt med att vi blir äldre kommer våra blodkärl att bli trängre och stelare. Stela kärl kan liknas vid stuprör, där någon regelbundet häller på några liter vatten.

Det uppstår ett högre tryck när stupröret inte kan vara eftergivligt för varje ny hink. Mjuka och smidiga kärl kan ta emot varje pulsslag bättre genom att vidga sig något när blodet passerar. Det ger en lägre belastning på kärlväggarna. Bild: Rubrik: Hypertoni är den enskilt viktigaste riskfaktorn för både stroke och hjärtinfarkt.

Kärlen blir trängre och stelare i takt med att vi klär in dem med blodfetter och nöter bort elastin, det ämne som gör dem elastiska. Därför kommer mer eller mindre alla att drabbas av högt blodtryck så småningom. Dit hör brist på fysisk aktivitet, fetma, hög alkoholkonsumtion och rökning. Rökning bidrar till bryta ned elastinet i blodkärlen.

Stress är en annan faktor, både det vi i vardagslivet kallar stress och det större begreppet socioekonomisk stress. Långvarig exponering för buller är en annan faktor som kan påverka blodtrycket negativt. Att äta mycket salt driver också upp blodtrycket. Salt får njurarna att öka vätskevolymen i kärlsystemet, så att mer vätska ska passera genom de stela stuprören.

För flera av de här riskfaktorerna är det svårt att beskriva exakt hur de var för sig påverkar blodtrycket, eftersom de ofta hänger ihop och växelverkar. Åtgärder som kan sänka blodtrycket En viktig del av behandlingen vid högt blodtryck är att gå igenom olika livsstilsfaktorer och försöka göra förändringar där det behövs.

I enstaka fall kan det räcka som behandling. Det handlar om att dra ned på salt, minska stress, gå ned i vikt, vara fysiskt aktiv, sluta röka, vara måttlig i alkoholkonsumtionen och se över kosten, där mer grönsaker är bra samtidigt som det är klokt att se över valet av fett, där omättade fetter som olivolja är att föredra framför de mättade fetterna i kött- och charkprodukter samt i feta mejerivaror.

I riktlinjerna från Europeiska hjärtläkarsällskapet, ESC, beskrivs i vilken utsträckning dessa åtgärder kan sänka blodtrycket.