Tryck i bihålorna pollen

Det är vanligast under vinterhalvåret och går över av sig själv utan behandling inom veckor. Ibland kan en förkylning övergå till en bihåleinflammation , du kan uppleva tjockare snuva, nästäppa och tryck i ansiktet. Det går över oftast inom tio dagar men ibland kan du ha ihållande besvär under längre tid. Om du har snuva, nysningar och nästäppa under längre tid utan allergi eller förkylning kallas det för vasomotorisk rinit.

Det beror på att slemhinnorna i dina luftvägar är mer känsliga för exempelvis kyla, värme, alkohol eller starka lukter. Har du mycket besvär av detta finns det behandling i form av kortisonspray. Då bör du söka vård Om du inte blir hjälpt av receptfria läkemedel, har andningsbesvär eller långvarig hosta bör du söka vård.

Det är därför lite större risk att du får bihåleinflammation under graviditet. Kronisk bihåleinflammation Om du har en bihåleinflammation som varar längre än 12 veckor kallas den för kronisk. Ofta rör det sig om en akut inflammation som av någon anledning är extra svårläkt. Då brukar det finnas någon särskild omständighet som gör att bihålorna är trånga eller att en infektion är svårbehandlad.

Det kan även göra att du lätt får återkommande bihåleinflammationer. Bidragande orsaker till kronisk sinuit är: Näspolyper, det vill säga utbuktningar i nässlemhinnan. Näspolyper är vanligare hos personer med astma och allergi. Anatomiska orsaker. Det kan antingen vara att du har en medfött trång passage mellan näsa och bihåla, eller att du fått en skada, till exempel brutit näsan.

Rökning retar slemhinnorna och försvårar läkningen vid sinuit.

Pollenallergi trötthet

Nedsatt immunförsvar. Det kan antingen vara en försämring av flimmerhårens funktion till exempel cystisk fibros eller en allmän nedsättning av immunförsvaret, vilket kan ses vid bland annat diabetes. Främmande föremål i näsan. Kronisk sinuit kan bero på att det sitter något i näsan som inte ska vara där, i synnerhet när barn drabbas. Det kan till exempel vara en plastpärla eller annat föremål.

I samband med förkylningar förekommer hos vuxna symtom från bihålorna nästäppa, sekret och tryck eller smärta i bihålorna utan att det är fråga om bihåleinflammation. Predisponerande faktorer och förebyggande Risken för bihåleinflammation ökar vid slemhinnesjukdomar, till exempel allergisk snuva och näspolyper en godartad slemhinneutbuktning i näsan , oren andningsluft såsom tobaksrök, strukturella avvikelser i näsan, immunbristtillstånd och dålig tandhygien, som är en faktor som upprätthåller inflammation.

Det finns bara lite forskningsbaserad kunskap om att förebygga bihåleinflammation. Med god handhygien kan man hindra att förkylningar sprids och på så sätt också hindra uppkomsten av bihåleinflammationer.

Pollenallergi huvudvärk

Symtom Vid virusförkylning och akut bakteriell bihåleinflammation är symtomen och fynden i början mycket likartade. Bihålesymtom i samband med förkylning: det rinner sekret ur näsan näsan är täppt tryck eller ömhet i kinderna, särskilt när man böjer huvudet neråt hackhosta som kan vara värre om natten. Diagnostik Diagnosen bihåleinflammation grundar sig på symtom och fynd. När symtomen är lindriga eller medelsvåra är det vanligen fråga om bihålesymtom i samband med förkylning.

Då behövs inga ytterligare undersökningar. Tecken på akut bakteriell bihåleinflammation är de ovannämnda kraftiga symtomen och dessutom varigt sekret som vid läkarundersökning konstateras rinna ur mellersta näsgången eller från nässvalget längs svalgets bakvägg. Med ultraljudsundersökning kan man vid behov fastställa om det finns sekret i käkhålorna.

Röntgenundersökning av käkhålorna behövs bara om symtomen fortsätter trots behandling, vid upprepade akuta bihåleinflammationer eller om man misstänker en komplikation följdsjukdom. Behandling Behandlingen för bihåleinflammation väljs utgående från hur kraftiga symtomen och fynden är. En förkylning med bihålesymtom går vanligen om av sig själv på 2—3 veckor.

Bihåleinflammationer med lindriga symtom behandlas enligt symtomen med preparat som hjälper mot nästäppan och med antiinflammatoriska läkemedel. Preparat som minskar nästäppan gör inte tillfrisknandet vid en bihåleinflammation snabbare, men de kan lindra värken och känslan av tryck i bihålorna samt minska slemutsöndringen. Nässköljningar med saltvatten kan lindra symtomen hos patienter med förkylning.

Antiinflammatoriska läkemedel kan hjälpa om förkylningen är förknippad med smärta. Läkemedel som sammandrar slemhinnorna, kombinationspreparat med antihistamin och värkmedicin lindrar förkylningssymtomen, men de kan också ha biverkningar såsom trötthet och torr mun.

Pollenallergi ont i leder

Antihistaminer är till nytta särskilt för patienter med allergisk snuva. Lokalt verkande kortikosteroider lindrar symtomen vid akut bihåleinflammation. De kan användas i 2—3 veckor. För att behandla bihåleinflammationer orsakade av bakterier övervägs antibiotikabehandling om symtomen är kraftiga. Om läkemedlet som används i första hand inte hjälper är det bra att ta ett prov på sekretet för bakterieodling.

Om odlingen visar en sjukdomsalstrande bakterie väljs antibiotikan enligt resultatet. Om symtomen är kraftiga, om allmäntillståndet är dåligt eller om patienten har någon kronisk sjukdom som ökar infektionsbenägenheten bör man ta ett bakterieprov redan före antibiotikabehandlingen. Punktion av käkhålan Det har gjorts mycket få undersökningar om nyttan av bihålepunktioner.

I Finland har det länge gjorts punktioner, och erfarenhetsmässigt är de till nytta om symtomen är kraftiga eller om patienten inte tillfrisknar trots läkemedelsbehandling. Med punktionen avlägsnas sekretet, trycket och smärtan lättar och man kan göra en bakterieodling på sekretet. Ett negativt punktionsfynd utesluter varig inflammation i käkhålan. Akut inflammation i pannhålorna Det typiska symtomet vid akut inflammation i pannhålorna är smärta som känns i trakten av pannhålorna.