Cysta munnen

En cysta är ett samlingsnamn för små, vätskefyllda blåsor. Mucocele uppstår vanligtvis på läpparna, insidan av kinden eller på tungan. I spottkörtlarna bildas saliv som sedan transporteras till munhålan via kanaler. Mucocele uppstår om någon av spottkörtlarna skulle blockeras eller skadas. Om en spottkörtel är blockerade kan det sedan i sin tur leda till att saliv samlas under huden och en mucocele bildas.

Symtom på mucocele De vanligaste symtomen på mucocele inkluderar en rund, genomskinlig eller blåaktig blåsa i munnen , vanligtvis på läpparna, insidan av kinden eller på tungan. Det är vanligt att cystan är smärtfri, men den kan även orsaka obehag om du till exempel skulle råka bita på den. När ska jag söka vård? Mucocele är oftast ofarligt och går ibland över av sig själv.

Men om du har en vätskefylld blåsa i munnen bör du alltid uppsöka tandvården för att få hjälp med diagnostisering och behandling. INLEDNING Detta faktablad avseende cystor är inte en fullständig genomgång av alla cystor utan en översikt över några av de vanligaste cystorna i mun- och käkregionen och delas in i odontogena cystor och icke odontogena cystor.

I slutet kommer även en lesion som ej är en riktig cysta att avhandlas under rubriken pseudocysta. Patogenes En cysta definieras som ett patologiskt hålrum som avgränsas av epitel. Den utvecklas genom stimulering av epitelrester, som prolifererar till en massa av epitelceller. Allt eftersom massan ökar i diameter kommer epitelcellerna i centrum av massan att hamna längre och längre bort från närmaste blodkärl och klarar till slut inte att överleva med hjälp av diffusion.

Detta leder till att epitelceller dör, varvid ett lumen bildas. De döda epitelcellernas intracellulära produkter gör lumen hyperton, vilket leder till att vätska transporteras in till cystalumen. Detta resulterar i ökat hydrostatiskt tryck vilket ger benresorption, expansion av cystan och ibland parestesi och smärta. Allteftersom cystan växer i storlek komprimerar den omgivande bindväv till en bindvävskapsel.

Epitel mognar och bildar ett basalmembran. För att säkerställa diagnostiken före behandling av stora cystor kan aspiration övervägas.

Operera bort cysta i käken

Vid halmfärgat aspirat utförs exploration där intentionen är enukleation av cystan. Om aspirationen ej ger något utbyte misstänks en solid lesion och biopsi utförs. Vid endast blod i aspiratet utredes lesionen vidare med laserdopplerteknik eller angiografi. Enukleation Med detta menas avlägsnande av all mjuk- och hårdvävnad inuti benkaviteten.

Definitionsmässigt betyder det egentligen urskalande av hela den cystiska lesionen utan att cystakapseln rupturerar. Denna behandling utgör förstahandsvalet för majoriteten av cystor. Enukleation med kyrretage Med detta menas att förutom enukleationen även omgivande ben motsvarande några millimeters tjocklek avlägsnas med kyrett eller borr.

Mucocele behandling

Cystan hålls sedan öppen gentemot munhålan. Den resterande cystakapseln lämnas kvar. Genom detta sjunker trycket inuti cystan, vilket medför att cystan och benkaviteten minskar i storlek. Marsupialisation kan övervägas där det finns en stor risk för oronasal eller oroantral kommunikation, nervskada, käkfraktur eller för svårt sjuka patienter där det finns en stor vinst i att minimera det kirurgiska ingreppet.

Som regel bör marsupialisation anses som inledande temporär behandling till en definitiv behandling med enukleation. Resektion med rekonstruktion I fall av cystor med stor utbredning som försvårar ett effektivt borttagande, och vid recidiv, kan resektion med benrekonstruktion ibland erfordras. För beskrivning av denna metod, se faktablad om benigna tumörer.

Tabell över odontogena cystor och deras ursprung. Cystan utvecklas från ett periapikalt granulom utgående från en icke vital tand. Det periapikala granulomet initieras och underhålls av inflammationsprodukter från den nekrotiska pulpan som stimulerar Malassez epitelrester i parodontalligamentet. En cystaomvandling sker när epitelet prolifererar och bildar en cystakapsel. Nedbrytning av cellvävnad i cystalumen ökar proteinkoncentrationen, vilket ger ökat osmotiskt tryck.

Detta resulterar i ökad mängd vätska i cystalumen. Osteoklastresorptionen ökar, varvid cystan växer i storlek. Radikulärcystan finns alltid i anslutning till en nekrotisk tand och är oftast asymtomatisk. Den kan uppkomma i alla åldrar men ses sällan hos barn. Benexpansion är ovanlig. På röntgen ses en välavgränsad radiolucens apikalt. De flesta radikulärcystor är små 0,5 — 1,5 cm men de kan även bli stora om de får stå länge utan symtom.

Vissa radikulärcystor kan även orsaka rotresorption på den affekterade tanden såväl som på granntänder. Radikulärcysta omfattande symfys och corpus mandibulae vänster sida Differentialdiagnos Differentialdiagnostiskt är det periapikala granulomet kliniskt och radiologiskt oskiljbart från en radikulärcysta. Vidare kan den periapikala radiolucensen ibland utgöras av en kirurgisk läkningsdefekt eller en ärrvävnad.

I den anteriora delen av mandibeln bör man överväga periapikal cementdysplasi i den tidiga osteolytiska fasen. I den posteriora delen av mandibeln bör man överväga möjligheten av en submandibulär spottkörtelfördjupning på linguala sidan eller en idiopatisk benkavitet. Ibland kan en odontogen tumör, jättecellslesion, metastas eller primär osseös tumör likna en radikulärcysta radiologiskt.

Behandling Radikulärcystor behandlas med enukleation. Vävnaden sänds för PAD. Symtom på cancer kan vara en knöl i munnen eller på läppen, ett sår i munnen som inte läker eller blir större, smärta och svullnader eller vita, röda eller mörka fläckar på munslemhinnan. Det vanligaste är dock att dessa symtom har andra orsaker än cancer.

När ska jag söka vård? Om du har en knöl i munnen som inte försvinner inom två veckor bör du alltid uppsöka akut tandvård. Om det är en bettskena eller en protes som skaver eller om du har drabbats av mucocele är dessa tillstånd i sig inte farliga. Däremot är det viktigt att ändå uppsöka tandvården för att få en korrekt diagnos och hjälp med eventuell behandling.

Har du en knöl i munnen? Du kan boka en tid hos oss nedan. Behandling av knöl i munnen Hur en knöl i munnen behandlas beror på vad det är som är orsaken bakom knölen. Tandböld Om det är en tandböld som orsakar en knöl i munnen kommer tandbölden i ett första skede att dräneras så att infektionen kan avlägsnas. Därefter kan olika behandlingar vara aktuella beroende på hur omfattande tillståndet är och vad det var som orsakade tandbölden.

Möjliga behandlingar kan vara att rotfylla tanden eller tandutdragning , ibland i kombination med antibiotika. Mucocele Mucocele kan gå över av sig själv, men om din tandläkare beslutar att en behandling är nödvändig brukar mucocele behandlas med mindre kirurgi där cystan tas bort och vanligtvis även den skadade spottkörteln. Skavande protes eller bettskena Om en skavande protes eller bettskena är orsaken till att du har en knöl i munnen kan bettskenan eller den skavande protesen behöva justeras hos din tandläkare.

Ibland kan det även vara nödvändigt att protesen eller bettskenan byts ut.

Cysta i käken symtom

Muncancer Om din allmäntandläkare misstänker att du har drabbats av någon form av muncancer kommer du i ett först skede att få en akutremiss till en käkkirurg. Käkkirurgen kommer bland annat att genomföra en klinisk undersökning, ta röntgenbilder och göra en provtagning av förändringen, även kallat biopsi. Om din käkkirurg sedan diagnostiserar dig med någon form av muncancer kommer du att bli remitterad till en öron-näsa-halsläkare.