Feberkramper vuxen

Vad kan jag göra själv? En feberkramp är oftast väldigt skrämmande för föräldrarna och det kan vara svårt att agera rationellt. Om möjligt, försök att: se till att barnet inte slår i huvudet eller skadar sig på något annat sätt under anfallet lägga barnet på rygg se ifall ryckningarna omfattar både armar och ben se ifall ryckningarna engagerar båda sidorna av kroppen.

Lägg barnet på sidan när krampanfallet är över, för att göra det lättare för barnet att andas. Behandling vid feberkramp Febernedsättande läkemedel kan inte förebygga feberkramper. Om feberkrampen varar mer än fem minuter, kan barnet få ett kramplösande läkemedel i ändtarmen av ambulanspersonalen. Som förälder kan du få recept på läkemedlet, så att du kan ha det hemma ifall barnet får en ny feberkramp i framtiden.

När bör jag söka vård? Om det är första gången ditt barn krampar, bör du ringa Ring också ifall något av följande stämmer: barnet får flera kramper under loppet av 24 timmar krampen har pågått mer än fem minuter barnet har inte återfått medvetandet inom fem minuter efter krampen. Om du däremot känner igen feberkrampen från ett tidigare tillfälle och ditt barn mår bra efteråt, behöver du inte söka akut vård.

Sök vård på en vårdcentral eller barn- och ungdomsmottagning om ditt barn: drabbas av upprepade feberkramper är under sex månader eller över fem år och har haft en feberkramp har haft feberkramp som bara omfattar hälften av kroppen, eller bara ett ben eller bara en arm har haft krampanfall utan att temperaturen är 38,5 eller mer har haft en feberkramp som varat längre än fem minuter.

Paracetamol kan skada levern Paracetamol är ingen ofarlig medicin. Doser 25 procent över Fass-dosen kan alltså vara levertoxiska. Paracetamols terapeutiska bredd skillnaden mellan verksam dos och toxisk dos är således nästan obefintlig. Paracetamols giftighet ökar kraftigt när nivåerna av glutation sjunker i kroppen, dvs vid anor­exi, svält och feber — tillstånd då man ska försöka hindra feberkramper enligt mångas åsikter.

Feberkramp farligt

Nu när man kan handla analgetika och antipyretika på t ex Coop och ICA måste läkare och sjuksköterskor tala om farorna med att överdosera paracetamol och absolut avråda från kombinationsbehandling med paracetamol och ibuprofen, som inte ger bättre effekt mot sjukdomssymtom än ibuprofen ensamt [8].

Ibuprofen är mindre lever­toxiskt än paracetamol, men det är nefro­toxiskt. Det finns måttlig evidens för att antipyretika kan försena utläkningen av infektioner [9]. Försök därför inte ta bort febern från ett barn med tillfredsställande allmäntillstånd. Avkylning ingen bra metod Clinical Evidence fann en liten, dålig studie som inte visade någon skillnad i att förhindra feberkramper mellan paracetamol och avtvättning med ljummet vatten [1].

Avtvättning med vatten eller alkohol har ibland haft allvarliga biverkningar [4] och är obehagligt för barnet. Vi bör därför avstå från avkylning så länge det inte finns evidens för att det är av värde. Men i Sverige och andra länder är det en sanning huggen i sten att feber är farlig och ska medicineras bort. Så tycker föräldrar, sjuksköters­kor och läkare. Kardiologerna upptäckte att de felmedicinerat patienter till döds i årtionden: Patienter med hjärtinfarkt fick lidokain trots att upprepade randomiserade studier visat att det var ineffektivt och kanske gav överdödlighet [10], men patienterna fick inte streptokinas trots att upprepade randomiserade studier visat att det minskade dödligheten i hjärtinfarkt [11].

Avsaknaden av metaanalyser gjorde detta nu klassiska »know—do«-gap möjligt. Botemedlet mot kunskapsgap är »knowledge translation«: Litteraturen genomsöks efter svar på en klinisk fråga, och studier av hög kvalitet sammanfattas systematiskt, om möjligt i metaanalyser. Flera organisationer har serverat syste­matiska sammanfattningar och slutsatser om antipyretika mot feberkramper Fakta 1.

Allmänläkare, barnläkare och andra kan nu enkelt kliva över kunskapsgapet och läsa, begrunda och tillämpa denna kunskap. Vad kan jag göra själv?

Feberkramp epilepsi

Ett krampanfall kan se dramatiskt ut och som förälder eller närstående är det lätt att bli orolig och nervös om barnet aldrig har haft feberkramp tidigare. Försök att vara lugn och alldeles nära barnet — låt krampanfallet ha sitt naturliga förlopp. Titta gärna på klockan så att du vet hur länge feberkrampen pågår. När anfallet är över är det viktigt att försöka svalka barnet och se till att barnet får i sig vätska.

Så här kan du underlätta för barnet under ett krampanfall: lägg barnet på rygg under anfallet — då minimerar du risken för skador låt krampanfallet ha sitt naturliga förlopp — håll inte fast barnet håll andningsvägarna är fria — försök inte att lugna barnet med exempelvis en napp, lägg gärna barnet på sidan när krampanfallet är över för att underlätta andningen se till att barnet kan röra sig — ta av eventuellt åtsittande kläder, filtar och liknande försök att svalka barnet — klä av barnet varma kläder, badda med ljummet vatten eller fuktiga handdukar och öppna ett fönster för att göra det svalare i rummet.

Du kan inte förebygga eller häva ett krampanfall med hjälp av febernedsättande läkemedel. Däremot kan barnet må bättre efteråt om du ger febernedsättande medicin. Tänk på att barn inte ska använda läkemedel med acetylsalicylsyra utan läkares rekommendation på grund av risk för Reyes syndrom. Det är ett ovanligt men allvarligt tillstånd som kan påverka hjärna och lever. Om ditt barn har haft feberkramp tidigare och du har fått kramplösande läkemedel på recept kan du ge barnet läkemedlet om kramperna pågår i mer än fem minuter.

När bör jag söka vård? Kontakta sjukvården om du känner osäkerhet eller oro i samband med att ditt barn får feberkramp. Om barnet har haft feberkramp tidigare i livet och får ett nytt, kortvarigt anfall med snabb återhämtning behöver du som regel inte söka vård. Sök vård om barnet har fått feberkramp flera gånger och inte har undersökts av läkare.

Sök vård akut om barnet: inte har återfått medvetandet efter 5 minuter krampar under längre tid än 10 minuter får flera anfall inom ett dygn är under 1 år eller över 5 år och får feberkramp har feberkramp med andningsuppehåll har krampanfall utan feber har kramper som bara uppstår i ena halvan av kroppen eller endast en arm eller ett ben plötsligt får hög feber, kräks och är stel i nacken — med eller utan krampanfall.

Så kan Kry hjälpa till Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och information vid feberkramp. Vi kan vid behov göra akuta vårdinsatser på våra fysiska vårdcentraler och remittera barnet för vidare vård. Vid komplicerad feberkramp, som kräver ett fysiskt vårdmöte, ska du i första hand vända dig till barnakuten eller akutsjukhus.