Dö av njursvikt

Det visar en global kartläggning av det internationella forskningskonsortiet Global Burden of Disease som idag publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Lancet. Studien har delvis letts av professor Johan Ärnlöv på Karolinska Institutet. Antalet personer som lever med njursjukdomar har ökat kraftigt de senaste årtionden, och kronisk njursjukdom har gått från att rankas som den e dödligaste sjukdomen år till den e dödligaste sjukdomen år Nästan var e dödsfall i världen orsakades av njursjukdom.

Njursvikt alkohol

Trots det är kunskapen om kroniska njursjukdomar låg både hos allmänheten och hälsomyndigheter. Endast 17 procent av världens länder har en nationell strategi för att motverka kronisk njursjukdom och färre än hälften av världens hälsokliniker beräknas följa de riktlinjer för behandling som finns. Många låg- och medelinkomstländer har dessutom svårt att möta det ökade behovet av dialys, en metod för att rena blodet vid svår njursvikt.

Akut njurskada, tidigare kallad akut njursvikt, är ett mycket vanligt förekommande och underskattat problem inom sjukvården. Akut njurskada är starkt förknippad med ökad dödlighet, risk för hjärtinfarkt, hjärtsvikt och dialyskrävande kronisk njursjukdom. Tabell 1. Akut njurskada, tidigare kallad akut njursvikt, är vanligt förekommande hos patienter inom sjukvården [].

Akut njurskada innefattar ett brett spektrum av förändringar i njurfunktion, från en liten stegring av serumkreatininvärden ända till det att behov av dialys uppkommer. Den kliniska betydelsen av akut njurskada är stor och sannolikt underskattad. Ett stort antal studier har visat att överlevnaden är försämrad oavsett under vilka omständigheter man drabbas []. Det saknas dessvärre etablerade sätt att förebygga akut njurskada, och det finns inte heller någon etablerad behandling annat än understödjande åtgärder som kontroll av elektrolyter, vätskebalans och i ovanliga fall akut dialys för att begränsa skadan [4].

Denna översikt syftar till att belysa definitioner, epidemiologi, patofysiologi och den betydelse som akut njurskada har för prognos vid olika kliniska tillstånd. Akut njurskada innefattar ett kontinuum från subklinisk sänkning av GFR till anuri, vilket har gjort det svårt att hitta ett klassificeringssystem som lämpar sig för ett så brett spektrum av kliniska tillstånd [10].

I en översiktsartikel från identifierades 28 olika definitioner av akut njurskada i lika många studier [11]. Jämförelser mellan dessa studier var i praktiken omöjliga, varför man försökte att finna en gemensam definition. Detta ledde till att de s k RIFLE risk, injury, failure, loss of function, end-stage kidney disease -kriterierna presenterades [12]. Trots att mycket jobb har lagts ned på att definiera akut njurskada, finns det flera svagheter med ovan nämnda klassificeringssystem.

De förlitar sig alla på att man har kunskap om patientens habituella serumkreatininvärde, vilket i många fall saknas. Det tar också tid för serumkreatinin att ackumuleras, vilket kan bidra till att diagnosen försenas [15]. Klassificeringen av akut njurskada tar inte hänsyn till etiologi. Det betyder att patienter med normalt serumkrea­tininvärde får betydligt större förändring i GFR än patienter där stegringen i serumkreatinin sker från en redan hög nivå när de uppfyller kriteriet för akut njurskada stadium 1.

Hos kvinnor, som biologiskt har lägre serumkreatininvärden än män, krävs således en större förändring i GFR för att kriteriet för akut njurskada ska vara uppfyllt. Att fastställa nedsatt urinproduktion har fördelen av att den föregår kreatininstegringen vid akut njur­skada, och redan timmar efter det att skadan har inträffat kan diagnosen ställas.

Akut njursvikt dödlighet

Dock är det vetenskapliga underlaget när det gäller nedsatt urinproduktion och dess betydelse för prognos vid akut njurskada betydligt svagare än för stegringar av serumkreatinin, eftersom de flesta kohortstudier saknar information om urinproduktion. Cystatin C ingår inte i KDIGO-klassificeringen av akut njurskada och är ofullständigt studerat vid akut njurskada, men kan ha teoretiska fördelar som njurfunktionsmarkör jämfört med kreatinin, som är beroende av patientens muskelmassa.

Detta kan vara av betydelse framför allt hos patienter med liten muskelmassa eller patienter som förlorat muskelmassa till följd av långvarig immobilisering. Njurskademarkörer Nackdelen med att använda serumkreatinin som markör för akut njurskada är att det tar flera timmar, ofta upp till 48 timmar, efter det att skadan har uppstått till dess att serumkreatininet når sin högsta nivå.

Detta leder till att njurskadan redan är etablerad då man noterar ett förhöjt serumkreatininvärde, vilket försvårar insättandet av eventuella skadebegränsande åtgärder. Mycket forskning har gjorts för att finna en biomarkör med förmåga att detektera njurskadan tidigt och möjliggöra tidig prevention. Ett stort antal njurskademarkörer har identifierats, och för flera av dem finns även kommersiella snabbtest tillgängliga [17].

Trots detta ingår inte njurskademarkörer i de etablerade klassificeringarna av akut njurskada, eftersom studier med njurskademarkörer inte visat på samstämmiga resultat. Dessutom har studierna haft metodologiska problem, där både studiepopulationer, tidpunkter för provtagning och definitioner av njurskada varierat [18]. Epidemiologi Akut njurskada är mycket vanligt förekommande hos sjukhusvårdade patienter.

Njursvikt dödlighet

I en nyligen publi­cerad översiktsartikel fann man att var femte vuxen och vart tredje barn som sjukhusvårdas drabbas av akut njurskada [19]. Incidensen av akut njurskada har ökat under de senaste åren hos sjukhusvårdade patienter, men även hos patienter utan akut sjukdom [2, 20]. Frisättning av hormonet renin, som höjer blodtrycket och ökar blodvolymen i kroppen.

Effekter av nedsatt njurfunktion Försämrad rening av blodet leder till urinförgiftning Till en början kan de delar av njuren som fortfarande fungerar ta över reningen av blodet, men efterhand sker en ansamling av slaggprodukter i kroppen så kallad uremi, eller urinförgiftning. Slaggämnena utgörs av restprodukter från ämnesomsättningen och olika främmande ämnen, och de kan orsaka illamående och aptitlöshet.

De ger även upphov till trötthet och klåda. När läkemedel inte lämnar kroppen lika snabbt som beräknat finns det dessutom risk för överdosering. Rubbad vätskebalans En konsekvens av att njurarna blir sämre på att filtrera blodet är att vätska ansamlas i kroppen. Vätskan fördelar sig jämnt mellan blodbanan och kroppens vävnader. Vid vissa tillstånd kan dessutom njurarna läcka protein till urinen, vilket medför att blodet blir tunnare.

Ju tunnare blodet är, desto mer vätska läcker det från blodkärlen ut till vävnaderna. Vätskeansamlingen kallas med ett annat ord för ödem. Ödemet märks tydligast i fötterna och vaderna, men även i ögonlock och ansikte. Om kroppen har samlat på sig mycket vätska, drabbas lungorna av ödem, vilket gör att du blir andfådd, rosslig och kan få svårt att andas.

Rubbningar i hjärtrytmen En annan konsekvens av njursvikt är att halten av mineralet kalium kan bli för hög i blodet. Kaliumnivån hålls normalt inom ett snävt intervall av njurarna, eftersom detta är nödvändigt för en normal hjärtfunktion. Om du har för lite eller för mycket kalium, kan hjärtrytmen bli allvarligt rubbad.

Urkalkning av skelettet När njurfunktionen sviktar sjunker kalciumnivån i blodet. D-vitamin, som ska se till att kroppen tar upp kalcium ur maten vi äter, behöver aktiveras i njuren för att fungera, och vid njursvikt sker inte den här aktiveringen. Även detta leder till att kalciumnivån sjunker.