Är det amfetamin till adhd medicin

Kärnsymtomen vid ADHD attention deficit hyperactivity disorder är bristande uppmärksamhet och impulskontroll samt hyperaktivitet. Multimodal behandling av ADHD består av en kombination av läkemedelsbehandling, psykoedukation, psykoterapi och arbetsterapeutiska insatser. Behandlingen behöver individualiseras med tydliga och mätbara mål.

Det finns risker med att inte behandla ADHD i form av socialt utanförskap och låg funktionsförmåga. Syftet med behandlingsinsatserna vid ADHD är att minska dessa symtom och därigenom förbättra patientens funktion i vardagen. Det råder i dag en samsyn kring så kallade multimodala behandlingsinsatser vid ADHD, även om det finns kunskapsluckor [1].

Detta innebär att patienten erbjuds flera olika slags stödinsatser, både farmakologiska och icke-farmakologiska. Psykoedukation och psykoterapi sker som regel i gruppform för att patienten ska kunna byta erfarenheter med andra i samma situation. Detta minskar vanligt förekommande känslor av utanförskap och stigmatisering. Det är också resurseffektivt. I dag rekommenderas en multimodal behandling i Socialstyrelsens och Läkemedelverkets behandlingsrekommendationer [2, 3], det nationella vård- och insatsprogrammet [4] och de flesta regionala vårdprogram [5].

Psykoedukation Psykoedukation rekommenderas för alla patienter med ADHD, gärna tillsammans med närstående. Den innefattar information om diagnosen, orsaker och prognos, vilka behandlingsalternativ som står till buds samt miljöfaktorer som kan påverka hur symtomen kommer till uttryck i olika situationer. Patienterna får också kunskap om möjligheter till olika former av samhällsstöd, tips om litteratur och vilka intresseföreningar som finns.

Även om Pegasus i senare studier visat på goda resultat både när det gäller genomförbarhet [7] och jämfört med väntelista [8] var det vetenskapliga underlaget fortfarande otillräckligt när SBU nyligen granskat kunskapsläget inför Socialstyrelsens pågående arbete med nationella riktlinjer för vård och stöd vid ADHD och autism [9].

Socialstyrelsens arbetsgrupp där artikelförfattare Tomas Larson ingår har därför hänskjutit frågan om rekommendation till en konsensuspanel av yrkesverksamma och erfarna kliniker inom området. Arbetsterapeutiska insatser De multimodala stödinsatserna går både in i och kompletterar varandra. En patient som har svårt att planera, prioritera och organisera behöver få stöd.

Detta kan ske efter kartläggning av arbetsterapeut, som kan förskriva eller ge råd om olika kognitiva hjälpmedel. Det kan vara kalendrar, scheman, tidshjälpmedel och appar som kan vara till stöd vid organisering, prioritering och struktur för att underlätta patientens vardag [10]. Arbetsterapeuter ansvarar även för gruppbehandlingar. Ett exempel är »Ha koll« [11], som omfattar 10—16 gruppträffar och syftar till att öka förmågan att hantera tid samt organisera och strukturera vardagliga aktiviteter [12].

Dessa färdigheter kan även ingå i de psykoterapeutiska metoderna. Psykoterapi Psykoterapiforskning är rent generellt behäftad med flertalet metodologiska problem jämfört med läkemedelsstudier.

Ofta är psykoterapistudier förhållandevis små samt saknar rimliga jämförelsebehandlingar och kontrollgrupper. Det är också svårt att helt särskilja terapimetod från terapeut [13]. Även i randomiserade, kontrollerade jämförelsestudier är det svårt att veta vad man egentligen mäter — för att utvärdera psykoterapeutiska interventioner behövs sannolikt andra ansatser [14].

Senare psykoterapistudier, som behandlar de problemområden som är vanliga vid ADHD, utgår i stort sett enbart från strukturerade och manualbaserade terapiformer, även om det som sagt inte löser alla svårigheter med studiedesign. Gemensamt är dock en aktiv, undervisande och stödjande terapeut som i huvudsak tar sin utgångspunkt i kognitiva och beteende­terapeutiska principer [15].

Kognitiv beteendeterapi Olika varianter av kognitiv beteendeterapi KBT , såväl individuellt som i grupp, har visat sig effektiva för vuxna med ADHD — det är dock fortsatt oklart vilken effekt KBT har jämfört med annan behandling och placebo. Den samlade bedömningen är dock att det på gruppnivå, i jämförelse med väntelista eller som tillägg till annan behandling, finns en effekt av KBT på ADHD-symtom [16].

Det finns emellertid även inom det manualbaserade fältet en stor heterogenitet mellan de studier som försökt utvärdera KBT vid ADHD [17, 18]. Gemensamt för insatser som baseras på KBT är en tydlig målformulering och att patienten regelbundet får hemuppgifter för att tillämpa färdigheter i vardagen. Patienten får lära sig strategier för bättre organisations- och planeringsförmåga och minskad distraherbarhet och uppskjutandebeteende till förmån för ett mer adaptivt tänkande.

Ofta är det exekutiva svårigheter och arbetsminnesproblem som orsakar det största lidandet för den vuxna patienten. Enligt modellen är kärnsymtomen vid ADHD biologiskt grundade neuropsykiatriska. Behandlingen inriktar sig på att förbättra kompensatoriska strategier för att minska upplevelsen av misslyckanden och underprestationer samt negativa tankar som påverkar humör och sinnesstämning.

Dialektisk beteendeterapi Dialektisk beteendeterapi DBT är en variant av KBT som ursprungligen utvecklats för individer med emotionell instabilitet och självskadebeteende. Den har dock visat sig vara användbar också för patienter med ADHD, till exempel för att förbättra impulskontrollen. Mycket talar också för att emotionell instabilitet är ett vanligt symtom även hos patienter med ADHD [20].

I Sverige används ofta DBT-manualen »Psykoterapi för vuxna med ADHD« [21], som också har utvärderats i flera svenska studier [22, 23], samt en stor tysk multi­centerstudie [24]. I jämförelse med aktiva kontroll­grupper visade den senare studien endast på god effekt avseende ett klinikerskattat utfallsmått som mätte generell förbättring, men inte på ADHD-symtomen i sig.

Idag finns det ingen godkänd läkemedelsbehandling mot substansbrukssyndrom med amfetamin eller varianten metamfetamin. Vissa läkemedel har visat lovande resultat, men studierna har hittills ofta varit små och övertygande bevis saknas. Nästan 14 personer I den aktuella studien har forskarna därför undersökt kopplingen mellan olika allmänt använda läkemedelsbehandlingar vid substansbrukssyndrom och risken för två primära utfall hos personer med amfetamin- eller metamfetaminmissbruk: 1 sjukhusinläggning på grund av substansbruk eller 2 sjukhusinläggning oavsett orsak, eller död.

Studien omfattade nästan 14 personer; alla i Sverige i åldern 16—64 år som fick diagnosen amfetamin- eller metamfetaminbrukssyndrom för första gången från juli till december Personer med schizofreni eller bipolär sjukdom uteslöts. Patienterna följdes från diagnostillfället tills patienten dog, flyttade från Sverige, diagnostiserades med schizofreni eller bipolär sjukdom eller studien slutade.

Mediantiden för uppföljning var 3,9 år. Den allra vanligaste biverkningen vid behandling med CS är minskad aptit. Svårigheter att somna är också ganska vanligt. Doseringen ställs alltid in så att eventuella biverkningar ska bli så små som möjligt, samtidigt som medicinen ska ge bra effekt. Om du medicinerar med CS är det viktigt att komma ihåg att ha läkarintyg om din medicinering när du reser utomlands.

Alla CS-produkter börjar ge effekt efter cirka 30 minuter. Effekten klingar av under dagen. Hur lång tid effekten sitter i beror på vilken produkt man använder. Medicinens effekt, både positiv och negativ har försvunnit morgonen därpå.

Metylfenidat-produkter Exempel på mediciner med metylfenidat: Concerta är en okrossbar kapsel. Den tas på morgonen i samband med frukost och ger effekt under cirka 10 timmar. Equasym Depot är också en långtidsverkande medicin, som ger effekt under cirka åtta timmar och ska ges på morgonen i samband med frukost. Medikinet och Ritalin depotkapslar är kapslar som tas på morgonen tillsammans med frukost.

Medicinen verkar cirka sex till åtta timmar. Medikinet och Ritalin finns även som tabletter med en kortare effekt på cirka fyra timmar. Amfetamin-produkter Behandling med amfetamin kan bli aktuell om behandling med metylfenidat inte fungerar bra, eller om biverkningarna blir för besvärande. Elvanse är en kapsel som ska tas på morgonen i samband med frukost.

Effekten beräknas sitta i under cirka 12 timmar. Attentin finns som tabletter. Den är som Elvanse, fast i tablettform, och effekten sitter i cirka fyra timmar. Icke centralstimulerande läkemedel Det finns även icke centralstimulerande läkemedel som används vid behandling av adhd. De som idag är godkända är Atomoxetin och Guanfacin.

Båda är andrahandsval och kan användas om centralstimulerande läkemedel inte är lämpliga.