Röda fotsulor barn

Vanliga symptom av nagelbandsinfektion är smärta, svullnad och rodnad vid nageln samt ibland även varbildning. Nageltrång är ett besvär som kan förekomma hos barn i 1- till 3-årsåldern och uppåt, och innebär att en nagel på händerna eller fötterna skär in i huden. Det kan till exempel bero på att barnet har för trånga skor eller att naglarna är klippta på ett sätt som gör att de skaver mot huden.

Vanliga symptom av nageltrång är smärta vid nageln och att huden runt nageln ömmar, rodnar och svullnar. Nagelsvamp är ett annat tillstånd som kan uppstå vid nageln, men som är mycket ovanligt hos mindre barn. Det är också ganska ovanligt hos ungdomar, även om det förekommer. Vanliga symptom är att naglarna blir gula, tjocka och spröda.

Besvären kan dessutom smitta väldigt lätt från människa till människa eller från ett föremål som har svampen på sig. Fuktiga omklädningsrum och simhallar är exempel på riskmiljöer där nagelsvamp lätt sprids. Svamp kan också drabba andra delar av fötterna. Besvären kallas då för fotsvamp. Symptomen av fotsvamp brukar vara att huden på fötterna fjällar, flagnar och ibland även kliar.

Tillståndet beskrivs som en variant av palmoplantar ekkrin hidradenit och har benämnts »pseudomonas hot-foot syndrome«, vilket på svenska har föreslagits namnges som badhusfötter. Figur 1. Exempel på badhusfot med rodnande, svullna och kraftigt ömmande fotsulor som uppkom några timmar efter vistelse i Uppsala kommuns största simanläggning.

Därefter följde ett flertal fallbeskrivningar där 1 till 15 år gamla barn, huvudsakligen tidigare friska, hade drabbats av smärtsamma hårda och rodnade områden på handflator eller fotsulor. Allmäntillståndet rapporterades vara gott, bara undantagsvis med subfebrilitet, och de beskrivna besvären självläkte inom en vecka upp till tre veckor i enstaka fall.

Blodprov har vid »idiopathic recurrent palmoplantar hidradenitis« visat lätt förhöjda infektionsparametrar [2], och biopsier har påvisat en infiltration av neutrofila celler runt svettkörtlarnas sekretoriska tubuli och proximala ductus. Vad som utlöser den inflammatoriska processen är okänt. Det diskuteras om extern påfrestning som kraftig fysisk aktivitet eller extensiv svettproduktion kan leda till obstruktion av svettkörtlar och sekundär ruptur av ductuli så att intilliggande vävnad påverkas och utlöser frisättning av kemotaktiska faktorer och invandring av neutrofila celler.

Till skillnad från det ovan beskrivna tillståndet, som uppkom sporadiskt och utan gemensam epidemiologi, så beskrevs ett utbrott med liknande symtom hos 40 barn i Alberta, Kanada, med tydlig epidemiologisk koppling till en kommunal plaskdamm som var kraftigt koloniserad med Pseudomonas aeruginosa. En av dessa patienter utvecklade en follikulit med växt av P aeruginosa, som visade sig vara lik vattenisolatet i molekylära utredningar [3].

Flera liknande fallbeskrivningar följde [4, 5], och på grund av den epidemio­logiska kopplingen till P aeruginosa-kontaminerade vattenanläggningar etablerades sedermera namnet »pseudomonas hot-foot syndrome«. Histologiska undersökningar visade liknande inflammatoriska fynd kring svettkörtlar som vid idiopathic recurrent palmoplantar hidradenitis, och även sjukdomsförloppet var likt: kraftig ömmande fotsulor, gott allmäntillstånd och spontan besvärsfrihet inom några dygn.

Det krävs inte antibiotika, utan vila och smärtlindring utgör behandlingsrekommendationerna [3, 6]. I de flesta fall kan du behandla kopporna själv med noggrann hygien. Bild på svinkoppor: Rodnader och blåsor som blir sår med honungsfärgade sårskorpor Bild från ©DermNet New Zealand med tillstånd. Scharlakansfeber Scharlakansfeber är en smittsam bakteriesjukdom. Den ger inte alltid tydliga symptom, men visar sig ofta i form utslag på kroppen.

Det brukar börja med halsont och en röd, prickig så kallad smultrontunga. Efter några timmar eller dagar uppstår små, röda knottror som ofta sitter i armhålorna eller vid ljumskarna. Utslagen kan sprida sig och då kan knottrig hud täcka stora delar av kroppen. Scharlakansfeber orsakas av en sorts streptokocker som sprids genom droppsmitta, till exempel via hosta, nysningar och föremål.

Sjukdomen behandlas med antibiotika. Bild på scharlakansfeber: Röda upphöjda små utslag som känns som ett fint sandpapper. Börjar i armhålor och ljumskar och sprids över kroppen. Svampinfektioner med bildguide Jästsvamp finns naturligt i tarmen, hudens talgkörtlar, munnen och underlivet. Ibland kan svampen föröka sig och orsaka besvär, till exempel om den normala bakteriefloran förändras eller om immunförsvaret försvagas i samband med en antibiotikabehandling.

Annan svamp, som inte finns i kroppen från början, kan till exempel spridas från djur. Små barn får oftare svampinfektioner än äldre barn och vuxna. Torsk Torsk är en ofarlig svampinfektion i munnen som är vanligast hos barn under ett år. Svampen brukar ge en vit hinna eller vita fläckar på tungan eller i munhålan. Om svampen sprider sig till tarmarna kan den ibland orsaka rodnad och irritation på stjärten.

Torsk går ofta över av sig själv, men det är viktigt att rengöra nappar och annat som barnen har i munnen — de ska helst kokas dagligen för att minska risken för smittspridning. Vid amning kan svampen sprida sig från barnets mun till dina bröstvårtor. Då är det viktigt att hålla brösten torra och rena. Bild på torsk: Vit beläggning och prickar i munslemhinnan och på tungan.

Ringorm Ringorm är en ofarlig svampinfektion som kännetecknas av ringformade, kliande utslag som brukar fjälla i kanten. Barn smittas oftast av djur som katter, hundar, marsvin och kaniner. Infektionen smittar sällan mellan människor, men det kan förekomma vid exempelvis kontaktidrott som brottning. Ringorm kan ofta behandlas med receptfri, svampdödande salva som finns på apotek.

Namnet ringorm kommer från de röda, ringformade hudutslagen.

Scharlakansfeber bilder

Bild på ringorm: Runt utslag med lätt upphöjda fjällande kanter. Eksem, allergier och nässelutslag med bildguide Eksem Eksem hos barn kan se olika ut och sitta på olika delar av kroppen. De kan vara allergiska eller icke-allergiska, tillfälliga eller återkommande. Gemensamt för alla eksem är att hudens översta lager är känsligare än normalt och har skadats av exempelvis uttorkning eller allergiframkallande ämnen.

Det leder till röda, fjällande och kliande utslag. Ibland uppstår även vätskefyllda blåsor som kan bilda sårskorpor om barnet kliar sönder blåsorna. För att läka behöver huden smörjas in regelbundet med mjukgörande salva som finns receptfritt på apotek. Ibland behövs även kortisonsalva, men använd inte kortison till barn som är yngre än två år utan att först rådgöra med läkare.

För att lindra eksem är det viktigt att inte duscha eller bada för ofta eftersom vatten och tvål torkar ut huden. Klådan gör förstås att barnet vill klia, men kliandet förvärrar besvären — det bildas lätt sår där bakterier får fäste. Bakterierna kan orsaka en infektion som kräver läkemedelsbehandling. Eksem försvinner ofta när barnet blir äldre, men vissa får bestående besvär.

Atopiskt eksem — böjveckseksem Atopiskt eksem kallas även böjveckseksem eller barneksem. Det är en vanlig inflammation i huden som ger röd, torr och kliande hud hos barn. Besvären uppstår särskilt ofta i hudveck eller ansiktet, men även på andra delar av kroppen. Atopiskt eksem har en koppling till ärftlighet, allergi och astma. Bild på atopiskt eksem: Kliande torr rodnad hud uppkommer ofta i böjveck.

Blöjeksem Blöjeksem eller blöjutslag är vanliga hos små barn. Typiska symptom är torra, röda, fjällande och knottriga utslag som kliar. Besvären beror oftast på att huden utsätts för fukt, urin och avföring. Ibland uppstår eksem om blöjan skaver mot huden. För att undvika blöjeksem är det viktig att byta blöja ofta och låta huden lufta så att den håller sig torr.

Bild på blöjeksem: Rodnad, torr och ibland sprucken hud med rodnande utslag. Ibland fuktigt vid svampangrepp. Kontakteksem Kontakteksem ger röd, kliande hud och kan även se ut som små blåsor. Besvären uppstår ofta på händerna, men andra delar av kroppen kan också drabbas.

Scharlakansfeber bilder

Eksemen kan komma snabbt om barnet kommer i kontakt med något som det är överkänsligt mot. Det kan till exempel vara nickel, krom, latex eller parfym. Kontakteksem kan även växa fram långsamt i takt med att hudens skyddande barriär försvagas. Kontakteksem kan vara antingen allergiska eller icke-allergiska. Bild på kontakteksem: Rodnad, torr och ibland sprucken irriterad hud som kliar. Skorv eller mjälleksem Skorv och mjälleksem är så kallade seborroiska eksem.

Hos små barn brukar besvären kallas för skorv och hos äldre barn för mjälleksem. Skorv och mjälleksem gör att huden blir röd, kliar och fjällar. Små barn brukar få gulvita och feta fjäll — äldre barn får röda och torra fjäll. Besvären uppstår där det finns många talgkörtlar i huden, till exempel på huvudet, ögonbrynen eller ögonlocken. Där det finns talgkörtlar finns även jästsvamp naturligt i huden.

De har en koppling till varandra och svampen kan orsaka eksem. Allergier Allergi beror på överkänslighet mot ett eller flera ämnen. De allergier som orsakar hudutslag och klåda är som regel födoämnesallergi eller kontaktallergi. Allergi och eksem har ofta en koppling till varandra — olika allergen kan till exempel leda till eller förvärra eksem.

Det finns läkemedel som kan lindra besvären, men det handlar främst om att undvika allergiframkallande ämnen. Vid allvarlig födoämnesallergi eller latexallergi kan barnet behöva vård snabbt. Födoämnesallergi Födoämnesallergi eller matallergi är vanligast hos barn under tre år. Då handlar det oftast om allergi mot komjölksprotein och ägg, som i många fall växer bort innan skolåldern.

Andra allergier som kan komma tidigt och finnas kvar genom livet är exempelvis fiskallergi, jordnötsallergi och allergi mot så kallade trädnötter. Vid födoämnesallergi kan utslag vara ett av flera symptom — svullnad i läppar och hals eller illamående, magsmärtor och diarré är andra vanliga besvär.