Värktablett efter träning

Dessa tillhör de mest konsumerade läkemedlen i världen och har gemensamt att de hämmar så kallade COX-enzymer. Under samma period genomförde försökspersonerna övervakad styrketräning för lårmusklerna två till tre gånger per vecka. Sedan mättes bland annat muskeltillväxt, muskelstyrka och antiinflammatoriska markörer i musklerna.

Antiinflammatoriska läkemedel vanliga inom elitidrott Efter åtta veckor hade de försökspersoner som fått låga doser acetylsalicylsyra fått ungefär dubbelt så stor muskelvolymökning enligt mätningar med magnetisk resonanstomografi jämfört med de personer som fått höga doser ibuprofen. Vi valde att titta på effekten av ibuprofen eftersom det är ett av de mest välstuderade antiinflammatoriska läkemedlen på marknaden, men vi tror att alla typer av receptfria NSAID-preparat i höga doser påverkar musklerna på liknande sätt, säger Tommy Lundberg , forskare vid institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska Institutet och huvudansvarig för studien.

När vi springer riktigt snabbt eller styrketränar så använder vi kroppens muskler. Vid träning bryter vi ner musklerna och vi får en minskning i prestationsförmåga. Efter träningen när vi sen vilar och äter så frigörs en mängd olika hormoner och enzymer som ger en ökad proteinsyntes i musklerna.

Det som händer i musklerna där är att de bygger upp sig och blir ännu starkare än innan träningspasset. Det studier har pekat på nu är att om du äter antiinflammatoriska läkemedel i samband med träning så dämpas proteinsyntesen och därmed hämnar muskeltillväxten. Källa Vad blir då konsekvenserna av detta i längden?

En konsekvens av detta är att du ska vara vaksam över att du inte får det förväntade resultatet av din träning. Att bygga upp en stark och tålig kropp är jätteviktigt för att hålla sig skadefri i löpningen och utvecklas. Studier tyder på att antiinflammatoriska läkemedel gör att du inte får starkare muskler på samma sätt av din träning.

Blir du inte starkare i kombination med en successivt ökad träningsmängd kan leda till överbelastningsskador. Vilket i sin tur kan leda till att man använder ännu mera av läkemedlet. Det blir helt enkelt en ond cirkel. Hur ska man då tänka kring antiinflammatoriska läkemedel? Antiinflammatoriska läkemedel kan absolut ha sin funktion och vara väl motiverat för att höja livskvalité och minska lidande hos den som har ont.

Nsaid

Här pekar studierna tyvärr åt lika olika håll, så det är svårt att dra några slutgiltiga slutsatser. Den första studien på området är från , där 24 unga män fick mg ibuprofen det verksamma ämnet i t ex Ipren , mg paracetamol det verksamma ämnet i t ex Alvedon eller ett placebotillskott efter högintensiva set benspark.

Där visade det sig att proteinsyntesen stimulerades kraftigt hos de som fått placebo, men att den ökning av proteinsyntesen över normala nivåer som man förväntar sig efter styrketräning uteblev hos deltagarna som fått ibuprofen eller paracetamol. Prostaglandinnivåerna steg efter träningen hos placebogruppen, men inte hos någon av medicingrupperna. Det här indikerar att höga intag av både NSAID och paracetamolbaserade smärtstillande mediciner kraftigt hämmar den akuta stimulansen av proteinsyntesen som styrketräning normalt åstadkommer, antagligen genom samma mekanismer genom vilka de hämmar de inflammationsbildande prostaglandinerna.

Det här är också något som har visats i tidigare djurstudier. Det ska också påpekas att även om doserna var höga, var de inte högre än rekommenderade maxdoser. Nio år senare undersöktes samma sak, återigen i en studie där man använde benspark som träningsmetod. Här blockerade man bildandet av prostaglandiner genom att injicera indometacin, ett antiinflammatoriskt ämne och läkemedel, direkt in i muskeln i ett av benen, men här påverkades inte den muskulära proteinsyntesen alls av NSAID utan stimulerades lika väl i båda benen.

Det är dock möjligt att skillnaderna i resultat de här två studierna emellan kan bero på att injektionens varaktighet på 7,5 timmar inte motsvarar den effekt man erhåller genom en hög oral dos, eller på att man samtidigt mätte kollagenproteinsyntesen, vilket kan tänkas maskera de faktiska resultaten vad gäller muskelproteinsyntesen. Signaler och satellitceller Stimulansen av proteinsyntesen som sker efter träning startas på uppmaningar av signaler som regleras av det så kallade mTor-komplexet, och två studier har visat att både ibuprofen och paracetamol har egenskaper som helt eller delvis stryper de här signalerna.

Eftersom nybildningen av proteiner är beroende av dessa signaler för att både komma igång och bibehållas, leder långvarig nedreglering av signaler för proteinsyntes sannolikt också till sämre muskeltillväxt. Satellitceller är celler som ligger vilande i muskulaturen men som börjar dela på sig när de utsätts för belastande träning och som bidrar till att skapa ny muskelvävnad.

Förutom nyss nämnda påverkan på proteinsyntesen har man också sett att antiinflammatoriska preparat helt eller delvis kan stänga av den ökning av mängden satellitceller som man normalt ser efter träning, både konditionsträning och styrketräning. Här verkar det dock handla om olika varianter av cyklooxygenas, då man har sett att hämmande av en COX-typ påverkade satellitcellnivåerna, medan hämmande av en annan inte gjorde det.

Mycket är dock oklart på det här området, och sett till det stora hela verkar NSAID kunna störa den normala och gynnsamma påverkan träningen har på satellitcellerna i muskulaturen. Påverkan på träningsresultaten i praktiken Hämmande av proteinsyntesen och signalmekanismer i all ära, men om det inte även innebär sämre träningsresultat i praktiken är det säkert många som inte skulle bry sig så mycket om vad som händer på cellnivå, bara musklerna växer och styrkan ökar.

Det finns ett antal djurstudier där man sett att den faktiska hypertrofin som överbelastning av muskulaturen skapar inte blir lika stor om djuret samtidigt får antiinflammatoriska mediciner. Antalet relevanta studier på människor lyser dessvärre med sin frånvaro, och i skrivande stund finns det bara två sådana publicerade. I den första fick deltagarna till mg ibuprofen per vecka, med intag på träningsdagarna, och där såg man inte några skillnader jämfört med placebo vad gäller muskeltillväxt, styrka eller träningsvärk.

Här rör det sig dock om förhållandevis låga intag utspridda på två eller tre gånger per vecka, inte några dagliga maxdoser, och det är oklart hur längre tids medicinering än de sex veckor studien fortgick skulle kunna påverka även vid relativt låga doser. I den andra relevanta studien fick deltagarna i stället mg ibuprofen per dag, vilket är en normal Iprendos enligt förpackningens angivelser, samtidigt som de styrketränade i form av benspark under åtta veckor.

En kontrollgrupp fick en mycket mindre dos NSAID i form av 75 mg acetylsalicylsyra i stället, men även de tränade lika mycket och på samma sätt. Den här större dosen gjorde att deltagarna som fick ibuprofen bara ökade muskelvolymen på den tränade muskulaturen hälften så mycket jämfört med deltagarna som fick den låga dosen acetylsalicylsyra.

Nsaid-preparat

Båda grupperna ökade sin styrka, men ibuprofengruppen ökade inte lika mycket som den andra gruppen. Paracetamol är inte undersökt i sammanhanget, men med tanke på att man upptäckt att även paracetamol verkar via NSAID-liknande mekanismer skulle det inte vara förvånande om höga doser har en hämmande effekt på muskeltillväxten även där. Tyvärr finns det inte några studier alls på elitidrottare.

Extra synd eftersom idrottare på högre nivåer som tidigare nämnt brukar smärtstillande och antiinflammatoriska läkemedel i betydligt högre utsträckning än genomsnittsindividen. Allmänna bieffekter av smärtstillande och antiinflammatoriska läkemedel Man bör också nämna att det finns andra möjliga negativa konsekvenser vid överdrivet bruk av antiinflammatoriska preparat.

Paracetamol

Man har sett att NSAID inte bara hämmar muskeluppbyggnaden, utan även hämmar nybildningen av vävnad i skelett, brosk, bindväv och senor, så det finns gott om skadesituationer där bruk av antiinflammatoriska mediciner är kontraindikerat. Dessutom borde detta innebära att skaderisken i allmänhet ökar vid träning under långvarig påverkan av NSAID. Dessutom ökar risken för plötslig död, hjärtstillestånd och hjärtmuskelinflammation vid bruk av NSAID.

Detta gäller i synnerhet diklofenak och det har man sett även hos unga, till synes helt friska idrottare. Mer vanliga bieffekter är blödningar i mage och tarm av antiinflammatoriska mediciner och leverpåverkan av paracetamol. Faktum är att den vanligaste eller en av de vanligaste orsakerna till akut leversvikt är överdosering av just paracetamolbaserade och receptfria läkemedel.

Skillnader mellan unga och gamla De studier som det refereras till tidigare i artikeln och där man sett en negativ effekt på träningsrelaterade faktorer av antiinflammatoriska läkemedel har alla utförts på unga individer. Hos äldre är det inte alls säkert att man ser samma hämmande effekter. Med stigande ålder kommer ofta mer frekventa och mer omfattande systemiska inflammationer, och det förhöjda inflammatoriska läget innebär att ytterligare inflammatorisk respons, som det man åstadkommer med fysisk träning, helt enkelt blir för mycket för den åldrande individen.