Lustgas gravid

Då skapade de Västeråsmodellen. De uppfann en dubbelmask med slangar för både in- och utsug. När de födande kvinnorna efter en värk inte behöver lustgas längre ska de andas ut i masken tre gånger till efter att ha andats in vanlig luft från rummet. Modellen har spridits över landet och både de födande kvinnorna och personalen sägs tycka att det fungerar bra.

Men lustgasen har också en miljöpåverkan och många landsting satsar på reningsanläggningar. Lustgasutsläpp förstärker växthuseffekten och har övertagit platsen som det största hotet mot ozonlagret från freon och halon.

Värmeflaska gravid

Den barnmorska som fick bekräftat att det kunde finnas ett samband mellan exponeringen av lustgas och hennes barns missbildningar har nu fått hjälp via Vårdförbundet av LO-TCO Rättsskydd att driva ersättningsfrågan vidare. Besvikna på arbetsgivaren Arbetsgivarens försäkringsbolag Trygghansa avslog först ansökan om skadestånd, men processen är inte avslutad.

Det måste utredas ordentligt och Trygghansa har bett om kompletterade uppgifter. Jag kan inte gå in på detaljer eftersom det är ett pågående ärende. Målet är full kompensation för den skada som skett, säger Ulf Lejonklou. Den andra barnmorskan, som är medlem i fackförbundet SRAT, avvaktar utgången av kollegans ärende. Fram till nu har hon fått besked av juristen på fackförbundet att de inte kan hjälpa henne.

Sandra Enlund hoppas att uppmärksamheten kring barnmorskornas situation kommer att få effekter i vården. Det är jätteviktigt att det finns rutiner för hur den ska hanteras och det tror jag inte alla kliniker har. Gravida ska ha möjlighet att omplaceras tidigt i graviditeten för att slippa utsättas för risker, säger Sandra Enlund. Hon berättar att händelsen även väckt oro hos andra i personalen för vilka långsiktiga biverkningar de kan ha fått efter att ha utsatts av höga doser lustgaser på arbetet Risker med lustgas Lustgas, dikväveoxid, används inom sjukvården som smärtlindring och sedering läkemedel och späds då ut med syrgas.

För gravida anses gasen vara ofarlig då den endast används under korta perioder. Det saknas dock forskning om hur lustgas påverkar personal som exponeras för lustgas konstant i sitt arbete. Djurstudier har visat på en fosterskadande effekt och därför anses det inte etiskt försvarbart att göra nya studier på människor. I en intervju i Hallandsposten förklarar läkaren Jenny Rödfalk på Arbets- och miljömedicin i Lund att lustgas kan påverka kroppen på flera olika sätt.

Lustgas kan störa b-vitaminomsättningen vilket kan försämra cellernas förmåga att bilda dna, vilket i sin tur kan bidra till fosterskador.

Lustgas sjukhus

Lustgasen kan också stimulera vissa receptorer hos fostret som då kan leda till att organen inte roterar som de ska under utvecklingen, vilket kan resultera i att organen hamnar spegelvänt i kroppen. Enligt FASS kan inte risken för nedsatt fortplantningsförmåga inte helt uteslutas efter rapporter av medicinsk eller paramedicinsk personal.

Men för närvarande är det inte möjligt att dokumentera ett tydligt orsakssamband mellan exponering för spårkoncentrationer av lustgas och negativa hälsoeffekter. Normala vitamin Bnivåer utesluter inte lustgasinducerad vitamin Bpåverkan, då bristen till stora delar är funktionell. Provtagning bör utökas med serumnivåer av metylmalonat och homocystein. Behandlingen innefattar vitamin B­substitution och samtidig total avhållsamhet från lustgas.

Lustgas jönköping

Under har Giftinformationscentralen tvingats till ett abrupt uppvaknande inför problematiken med lustgas som berusningsmedel. Gasens låga akuttoxicitet har gjort att sjukvårdssamtalen tidigare varit få och ofta av trivial natur. Detta år har vi dock för det första mottagit en strid ström av samtal från kommuner, socialsekreterare och lokalpress, som alla haft frågor kring vad de uppfattar som en oroväckande ökning av lustgasanvändningen bland ungdomar i deras lokalmiljö.

För det andra visar en genomgång av Giftinformationscentralens journalsystem att antalet sjukvårdskontakter rörande misstänkta komplikationer till kroniskt lustgasmissbruk har ökat kraftigt. Under perioden — hade Giftinformationscentralen i genomsnitt 2 sådana ärenden per år, medan de under året uppgick till Lustgas är ett av våra mest beprövade läkemedel och har varit i kliniskt bruk sedan Dess mest kända användningsområde är som smärtlindring inom förlossningsvården, en användning som vore otänkbar utan solid erfarenhet av mycket hög säkerhet.

Lustgas har också en lång historia som rusmedel, som föregick det medicinska bruket med ett halvsekel. Mot denna bakgrund kan det verka förvånande att lustgas skulle kunna medföra påtagliga hälsorisker som inte redan är välkända och frestande att avfärda en enstaka fallbeskrivning som den nu aktuella som en kuriositet. Det vore dock ett misstag, för tiderna har förändrats snabbt och lustgasanvändningen har blivit utbredd, med användningsmönster som saknar motstycke i historien.

Den som tagit en promenad över Södermalm i Stockholm en fredagskväll under hösten har kunnat se detta med egna ögon; där sker försäljning och konsumtion av gasfyllda ballonger helt öppet, även inne på krogarna. Bakom detta fenomen ligger en gas avsedd för framställning av »sprutgrädde«, som nu alltså hittat en ny och lukrativ marknad.

Hur hamnade vi här? Tillgång och efterfrågan. Demyeliniseringsskador efter lustgasmissbruk beskrevs förs­ta gången Lustgas var vid den här tiden i stort sett bortglömt som rusmedel hos den breda allmänheten, och de första skadefallen handlade nästan uteslutande om tandläkare som missbrukade medi­cinsk lustgas []. En enstaka fallrapport från samma år beskrev en kvinna som utvecklat neuropati efter att ha berusat sig med lustgas från patroner med drivgas till gräddsifoner — ett fall som alltså förebådade dagens situation [4].