Planering inom vård och omsorg

För att behålla bra vikarier så måste vi måna om dem och visa att de är uppskattade. Med bra system och arbetssätt för att planera bemanningen blir förutsättningarna att få in rätt vikarie för lediga arbetspass mycket bättre. Många äldreboenden har scheman där arbetstiderna mellan olika pass varierar mellan de olika turerna. Det spelar in vem som sköter bemanningen och hur det sker.

Dels kan en bra bemanningsplanering hjälpa till att skapa kontinuitet så att vikarier lär känna de boende bra, dels kan verksamheten hålla igång fler vikarier istället för att några ska arbeta mer än heltid. En genomtänkt modell med planering av bemanning och aktiviteter som samspelar har betydelse för kvaliteten. Planering av dagen Det måste gå att följa upp att den enskilde erbjudits aktiviteter och att de får omsorg och omvårdnad av god kvalitet.

Uppföljning av att aktiviteterna genomförts är en del av kvalitetsarbetet. Utan planering blir ofta ingenting gjort. Kvalitetsgranskningar av äldreomsorgen visar att många av brukarna inom äldreomsorgen upplever sig sakna social stimulans och samvaro. Möjligheterna till utevistelser är dessutom begränsade. I studier som gjorts i bland annat Norge visar resultatet att när vården är strukturerad frigörs tid, alltså god planering sparar tid.

För att alla boende ska få insatser av god kvalitet krävs planering. Ni måste komma överens om tidpunkt så att den som ska utföra insatser med de boende inte ska uppleva sig smita från andra sysslor. Finns det inte struktur och dokumentation av vad som görs är risken stor att sådant som syns, smulor på bordet, åtgärdas medan det som inte syns, samtal med Agda, inte blir gjort.

Att det finns en aktivitetsansvarig fråntar inte någon annan medarbetare ansvaret att aktivera de boende. Alla medarbetare måste känna ett ansvar för att de boende ska få de insatser som de har rätt till. Många enheter använder digitalt stöd för sin dagliga planering. Andra gör enkla scheman på papper.

Aktiviteter bör journalföras antingen i signeringslista eller journaltext. Anslutna vårdinformationssystem är den viktigaste pusselbiten En central förutsättning för att Sammanhållen planering på ska skapa nytta är att huvudmännen säkerställer att alla berörda vårdinformationssystem hos olika vårdgivare är anslutna till den nationella infrastrukturen så att relevant information kan delas.

Detta kan innebära att vårdgivarna behöver ställa nya krav på sina systemleverantörer. I projektet kommer det att finnas en arbetsgrupp med informatiker och verksamhetsexperter som jobbar med detta.

Vårdplan socialstyrelsen

Även kommunerna behöver involveras och inledningsvis kommer projektet att stödja en länsvis samverkan mellan några regioner och kommuner för gemensam behovsinventering och gemensamma definitioner, säger Kristina Stensson Ljungdahl. Målbilden på kort och lång sikt Arbetet kommer till en början att fokusera på utveckling av arkitektur, informatik och standarder, med ambition att under det första året förbättra användarupplevelsen i sin helhet och underlätta för användare som loggar in på Projektets första etapp kommer inte resultera i en stor release, i stället görs utvecklingen stegvis i de befintliga tjänsterna och resultatet blir nya sätt att presentera information för invånaren.

Den långsiktiga målbilden innefattar även att närstående ska kunna ta del av information för att stödjas i en mer aktiv roll, men då krävs ändringar i nuvarande lagstiftning, säger Kristina Stensson Ljungdahl. Genomförande Vårdplanen ska upprättas snarast efter att individen kommit in till en vårdinrättning.

Med snarast menas inom timmar efter ankomst till vårdavdelning inom akutsjukvård, och inom ett dygn eller två efter ankomst till sjukhem. Vid besök i öppenvården som inte är en engångsinsats upprättas vårdplanen direkt i samråd med individen. Vårdplanen är tvärprofessionell och prospektiv, vilket innebär att alla yrkesgrupper som har journalföringsplikt tillför och ansvarar för sin del i den gemensamma vårdplanen.

Tillämpa delat beslutsfattande för att öka möjligheten till aktivt deltagande. När ska en vårdplan upprättas? En vårdplan ska upprättas när fortsatt kontakt planeras efter den initiala bedömningen. Den ska upprättas snarast, om möjligt vid första besöket respektive under första vårddygnet. Den första planen som upprättas kan vara kortfattad. När det finns underlag för att komplettera planeringen ska en ny vårdplan upprättas.

Vårdplaner används i både öppen- och slutenvård när samordning med kommunen inte ingår i den individuella planeringen. Generellt gäller att en ny vårdplan ska upprättas när behov finns, dock minst en gång per år.

Hur går en vårdplanering till

Detta gäller även vid mycket glesa kontakter. Vid inskrivning respektive utskrivning från slutenvård förändras förutsättningarna för vården och en ny, uppdaterad, plan ska upprättas. Motsvarande gäller vid överföring mellan enheter i öppenvård. Exempel på vad en vårdplan kan innehålla: kontaktuppgifter till läkare, fast vårdkontakt samt andra viktiga personer tider för återbesök samt vilka undersökningar och behandlingar som ska göras stöd, råd och åtgärder under behandling och rehabilitering individens behov och önskemål vad som är individens eget ansvar uppföljning av vårdplan.