Får utslag av att klia
Vanliga orsaker till klåda i underlivet hos kvinnor är svampinfektion eller att bakteriebalansen är rubbad. En annan vanlig orsak är torra slemhinnor, särskilt efter klimakteriet. Klåda i underlivet kan också bero på helt andra saker som flatlöss, hemorrojder, kondylom eller hudsjukdomen lichen sclerosus. Klåda i hårbotten På skolbarn eller andra i deras närhet kan bero på huvudlöss.
Hos vuxna är det vanligt med klåda i hårbotten på grund av mjäll eller eksem. Det är också vanligt att ha psoriasis i hårbotten. En mer ovanlig orsak är ringorm, som förutom klåda ger hårlösa fläckar. Klåda i öronen Beror ofta på hörselgångseksem. Eksemet kan svullna och bilda en inflammation, hörselgångsinflammation, som också kliar men även ger andra symtom som att det gör ont och att vätska rinner ur örat.
Andra exempel på tillstånd som ger klåda i öronen är psoriasis i hörselgången och svampinfektion. Klåda under fötterna Är vanligt vid utbredda besvär av fotsvamp, men kan också bero på eksem eller skabb. Under denna tid kan patienten smörja sig med en stark kortisonkräm grupp 3 , vilket minskar rivningen och får skabbgångarna att framträda bättre.
Att flera undersökningar krävs är inte ovanligt. Vid svårighet att ställa diagnos rekommenderas remittering till hudläkare. Behandling Vem ska behandlas? Endast i fall där diagnosen är fastställd genom påvisade kvalster i mikroskop sker behandling. Nära kontakter till patienten, det vill säga sexuella partner från 6 veckor innan symtomdebut samt medlemmar i samma hushåll erhåller behandling oavsett symtom [47].
Denna ges vid samma tidpunkt för alla berörda för att undvika återsmitta. Slentrianmässig förskrivning av skabbläkemedel bör undvikas då dessa särskilt Tenutex i sig irriterar huden och kan ge svår klåda. Detta försvårar senare diagnostik och kan fördröja utredning av andra tänkbara orsaker till patientens besvär. Efter avslutad behandling bör kläder som burits under de tre föregående dygnen samt sängkläder tvättas i 60 grader.
Skor och icke-tvättbara kläder kan förvaras i försluten plastpåse i minst tre dygn [47]. Dammsugning av möbler och mattor är i normalfallet av tveksam nytta men bör utföras vid krustös skabb [54]. Val av läkemedel Tenutex. Förstahandsvalet för behandling i Sverige är Tenutex, en kombination av bensylbensoat och disulfiram. Medlet är effektivt mot samtliga livscykelstadier samt ägg.
Det kan ges till spädbarn och förefaller säkert för gravida klass B2 samt ammande [55, 56]. Permetrin har god dokumentation och rekommenderas som förstahandsval i ett flertal länder samt i en Cochraneöversikt [47, 57]. Det kan användas till barn från 2 månaders ålder [58] och förefaller säkert att ge till gravida [56] och ammande kvinnor [59].
Vid terapisvikt eller tveksam följsamhet till övrig behandling kan licenspreparatet ivermektin Stromectol användas. Den andra dosen behövs då kvalsteräggen inte är känsliga för preparatet. Ivermektin ges inte till gravida, ammande eller barn som är under 5 år eller väger mindre än 15 kilo [60]. Behandlingsinstruktion för topikala medel Efter kroppstvätt appliceras krämen mycket noggrant på samtliga hudytor nedom käklinjen, inklusive mellan fingrar och tår, i böjveck, under naglar samt i underlivet och perianalt.
Hjälp från anhöriga eller vårdpersonal kan erfordras för att säkerställa att alla hudytor, inklusive rygg, smörjs in. Patienten får påminnas om att återapplicera krämen efter toalettbesök och handtvätt. Vid amning tvättas krämen tillfälligt bort kring bröstvårtorna. Permetrin och Tenutex tvättas av efter 12 respektive 24 timmar. Hos spädbarn ska även skalp och ansikte behandlas.
Rutinmässig behandling av dessa lokaler hos äldre eller immunsupprimerade rekommenderas av vissa författare men är enligt vår erfarenhet endast indicerat vid fall med upprepade återinsjuknanden [47, 48, 60]. En behandling är i regel tillräcklig, men den kan upprepas efter en vecka i svårare fall []. Medlen kan ge upphov till hudirritation, framför allt Tenutex som även kan ge kontaktallergi.
Särskilda fall Krustös skabb. Helkroppsbehandling, inklusive ansikte och skalp, med topikalt medel i kombination med peroralt ivermektin rekommenderas. Behandlingen upprepas efter en vecka. Avfjällande medel används för att förbättra läkemedelseffekten. Topikalt medel som monoterapi kan användas, men kombinationsbehandling förefaller ge bättre effekt [60, 65]. Patientens naglar bör klippas korta och skabbmedel ska noggrant appliceras under dem [48].
Inläggning är ofta nödvändig och patienten hålls då isolerad [47]. Vid fulminant krustös skabb kan upprepade topikala och perorala behandlingar krävas [60]. Utbrott på förskola eller skola. Initialt behandlas verifierade fall samt deras kontakter enligt ovan. Vid fortsatt smittspridning bör hela den exponerade gruppen samt personal och anhöriga behandlas. Barn rekommenderas stanna hemma i ett dygn i samband med behandlingen [67].
Utbrott på vårdinrättning eller sjukhus. Dessa kan orsakas av patienter med icke-diagnostiserad krustös skabb. På långtidsboenden är risken för spridning till personal och medpatienter hög [68]. Patienter med bekräftad skabb hålls isolerade under behandlingstiden. Anhöriga samt vårdpersonal och patienter med nära kontakt med patienten erhåller behandling.
Vid krustös skabb sker noggrann städning av patientens rum samt de allmänna utrymmen som patienten använt [54, 60]. Efter behandlingen Vid uppkomst av eksem används en stark grupp 3 kortisonkräm för symtomlindring, och vid svår klåda kan sederande antihistamin ges. Sekundärinfekterade lesioner behandlas som impetigo.
Patientens klåda avtar i regel inom 2 veckor efter behandling [48]. I vissa fall kan den dock kvarstå i flera veckor även vid framgångsrik behandling, något som det är viktigt att informera patienten om [47]. För förnyad behandling krävs att levande kvalster påvisas då döda sådana kan finnas kvar i huden i några veckor.
Vid behandlingssvikt bör reinfektion från obehandlade kontakter eller dålig följsamhet till terapi misstänkas. Nya diagnosmetoder Behovet av en känslig och specifik diagnostisk metod är stor. Kommersiella serologiska test används rutinmässigt inom veterinärmedicinen för att diagnostisera skabb hos bland annat hundar och grisar [2, 69]. Dessa är baserade på antigen från kvalster insamlade från rävar och grisar och har låg sensitivitet hos människa [41].
Försök har utförts med rekombinanta humana skabbantigener, och tidiga studier har visat lovande resultat [42]. En annan ny teknik är identifiering av skabbantigen i hudskrap med PCR. Sensitiviteten för denna metod var i en studie klart högre än vid manuell skabbpåvisning [70]. Globala insatser Sedan finns skabb med på WHO:s lista över »neglected tropical diseases« [71].
Såväl medicinska som sociala insatser krävs för att stoppa den endemiska spridningen i utvecklingsländer. Vätskefyllda blåsor förekommer också. Besvären kan vara allergiska eller icke-allergiska. Du kan till exempel få kontakteksem om du är överkänslig mot ämnen som nickel, krom eller latex. Atopiskt eksem är vanligt hos barn och unga. Små barn kan få blöjeksem eller blöjutslag.
Seborroiska eksem som mjälleksem eller skorv kan uppstå där det finns många talgkörtlar i huden.
Utslag på kroppen som inte kliar
Eksem behandlas främst med mjukgörande salva och ibland kortisonsalva. Bild på kontakteksem ©DermNet New Zealand med tillstånd. Allergier Allergier som orsakar utslag och klåda beror oftast på födoämnesallergi eller kontaktallergi. Födoämnesallergi kan även orsaka exempelvis svullnad i läppar och hals eller illamående, magsmärtor och diarré.
Besvären kan lindras med olika läkemedel, men det är viktigast att försöka undvika allergiframkallande ämnen. Nässelutslag Upphöjda, kliande, hudfärgade eller ljusröda utslag som kommer plötsligt. Den här typen av hudutslag kan till exempel vara värmeutslag eller en reaktion på kyla eller stress. Du kan även få utslag av läkemedel eller olika födoämnen som exempelvis fisk eller nötter.
Utslag hos barn beror ofta på virusinfektioner. Nässelutslag brukar försvinna av sig själva, men vid långvariga besvär kan du behöva läkemedelsbehandling. Vanliga virusutslag Virusutslag kan ge lokala utslag utan att skapa en allmän sjukdomskänsla, till exempel munsår, vårtor och mollusker. Utslag kan även vara ett av flera symptom i samband med olika virussjukdomar.
Virus kan spridas på olika sätt, ofta genom droppsmitta eller nära kroppskontakt. Herpes Orsakar oftast utslag i form av blåsor på ett begränsat hudområde, men du kan bära på herpesvirus utan att ha blåsor. Herpes orsakar ofta munsår , men du kan även få herpes i underlivet och på andra delar av kroppen. Munsår behandlas med receptfria läkemedel, men genital herpes kräver ofta recept. Vårtor Kan se ut på olika sätt, men det är vanligt med runda, utstående utslag som kan ömma och klia.
De brukar ha en hård kant och vara mjukare i mitten, ibland med små svarta prickar. Vårtor försvinner oftast av sig själva, men det kan ta lång tid. Du kan även behandla med receptfria läkemedel. Bältros Brännande känsla på huden som följs av rodnad och kliande, vätskefyllda blåsor som brukar sitta inom ett begränsat område på ena sidan av kroppen.
Feber, huvudvärk, yrsel och trötthet är andra vanliga symptom. Blåsorna brukar försvinna efter ett par veckor, men hudsmärtan kan finnas kvar längre. Bältros orsakas av samma virus som vattkoppor — viruset aktiveras oftast hos vuxna över 50 år. Covid Kännetecknas ofta av bland annat feber och luftvägsbesvär, men covid har en bred sjukdomsbild och kan ge många andra besvär.
Hudutslag är ett av flera kända symptom i samband med corona — viruset kan orsaka hudfärgade blåsor eller lila utslag som bland annat kan uppstå på händerna eller fötterna. Medaljongsjuka Börjar ofta med ett ovalt virusutslag på överkroppen, överarmarna eller låren. Sedan syns fler, mindre utslag på samma del av kroppen. Sjukdomen är vanligast hos barn och unga — den uppstår bara en gång i livet, ofta i samband med en luftvägsinfektion, och läker som regel inom sex veckor.
Virusutslag som är vanligast hos yngre barn Vissa utslag som orsakas av virus är vanligare hos barn än vuxna. Vanliga förklaringar kan till exempel vara mollusker eller barnsjukdomar som vattkoppor och tredagarsfeber. Mollusker Små förhöjda knottror i huden som ofta har en liten grop i mitten.
Hudutslag bilder 1177
Mollusker kan sitta på olika delar av kroppen och är vanligast hos barn. I mer ovanliga fall kan även vuxna få mollusker, oftast runt könsorganen. Utslagen brukar försvinna av sig själva inom ett år, men ibland tar det längre tid. Vattkoppor Röda, kliande utslag med vätska i mitten. Utslagen kan sprida sig över hela kroppen och det är vanligt att få feber , huvudvärk och bli trött.
Sjukdomen är vanligast hos barn och brukar läka av sig själv. Tonåringar och vuxna som blir smittade kan behöva virushämmande läkemedel för att minska risken för komplikationer. Höstblåsor Utslag och blåsor som brukar sitta i och runt munnen, men ibland även på händerna, fötterna och stjärten.