Psykisk ohälsa i sverige artikel

De fyra psykiska besvären är: varit irriterad eller på dåligt humör, känt sig nere, känt sig nervös och haft svårt att somna.

Psykisk ohälsa bland unga

De fyra somatiska besvären är huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen och yrsel. Andelen elever som angett att de haft minst två psykosomatiska besvär i veckan under en sexmånadersperiod har ökat kontinuerligt sedan mitten av talet. Bland de åriga flickorna var andelen 62 procent och bland pojkarna 35 procent.

Varför ökar den psykiska ohälsan barn barn och unga? Data från Skolbarns hälsovanor visar att psykosomatiska besvär är vanligare hos elever som anger att de känner sig stressade av skolarbetet. Låga skolprestationer tycks också öka psykosomatiska symtom bland unga. Det finns också ett samband mellan att bli mobbad och psykosomatiska symtom.

Även situationen på arbetsmarknaden kan bidra till utvecklingen av psykosomatiska symtom hos unga. Kraven är allt högre på utbildning och kompetens för att få ett arbete och pressen ökar på de yngre att fullfölja gymnasiet med bra betyg för att komma in på eftergymnasiala utbildningar. Mer forskning behövs Fortfarande saknas mycket kunskap om varför vissa individer drabbas hårdare och utvecklar ångest, depression eller mår så dåligt att de försöker ta sitt liv.

Ärftliga faktorer spelar in men vilka gener som är involverade är inte känt. Det gäller både läkarbesök och läkemedelsuttag. Andelen som har fått psykiatrisk vård är högre bland flickor och kvinnor i alla åldrar, men bland äldre är könsskillnaden mindre. Bland barn och yngre vuxna var adhd den vanligaste diagnosen och det gäller båda könen.

För kvinnor från 45 år och uppåt var stress och depression vanliga orsaker till vård, medan det för män i samma ålder oftast rörde substansberoende. Det är dock relativt få personer över 65 år som vårdas i den specialiserade vården figur 5.

Psykiska sjukdomar lista

Figur 5. Antal individer per invånare i olika åldersgrupper och uppdelat på kön som har gjort ett läkarbesök i psykiatrin sluten och specialiserad öppenvård , Källa: Patientregistret. Även om äldre åldersgrupper sällan får specialiserad vård har de betydligt högre uttag av exempelvis antidepressiva läkemedel. Högst uttag av dessa mediciner har personer 85 år och äldre där var fjärde man och var tredje kvinna tagit ut antidepressiva figur 6.

Under talet har andelen som hämtar ut antidepressiva ökat i alla åldersgrupper och bland båda könen, även bland barn. Figur 6. Andel män och kvinnor i olika åldersgrupper som har hämtat ut antidepressiva läkemedel, Källa: Läkemedelsregistret. Statistik om suicid Årligen dör omkring personer av suicid i Sverige. Ytterligare omkring fall brukar registreras där det fanns misstanke om suicid men där avsikten inte kunnat styrkas.

Av samtliga fall är omkring 70 procent män och det högsta suicidtalet återfinns bland män över 85 år. Statistik om suicid Psykisk hälsa — läns- och kommunstatistik Här kan du med hjälp av vårt webbaserade verktyg följa utvecklingen av psykisk hälsa och suicid med hjälp av rörlig grafik på läns- och kommunnivå. Verktyget gör statistiken mer lättillgänglig och interaktiv, och du kan spara och skriva ut den som ett faktablad eller använda den i en presentation.

Myndigheten har också sammanställt antalet nya fall per år. Rapporten visar att andelen barn och unga som vårdas för psykisk ohälsa har ökat kontinuerligt sedan och att andelen fortsatte att öka förra året. Någon totalsiffra för alla i åldern 10 till 24 år finns inte i rapporten, men spannet ligger mellan 12 och 21 procent, beroende på kön och ålder.

Vanligast är det att kvinnor i åldern 18 till 24 år får vård. Drygt en av fem vårdades för psykisk ohälsa, när besök hos psykiatrin räknades in. I procent har dock ökningen varit störst bland de yngre flickorna, de mellan år.