Tens inkontinens

Urininkontinens Känner du till de olika typerna av inkontinens? Sporadisk urininkontinens är ett vanligt fenomen som drabbar upp till ungefär hälften av kvinnorna någon gång i livet. Regelbunden urininkontinens ökar med åldern, men det finns flera olika orsaker till besväret. Urininkontinens kan orsakas av till exempel sjukdom, hård träning, graviditet eller av att bäckenbottenmusklerna försvagats på grund av förlossning.

Urininkontinens är också vanligt hos män. Om urininkontinens är återkommande eller kontinuerlig, är det viktigt att identifiera vilken typ av urininkontinens det är frågan om. Urininkontinens kan delas in i tre huvudtyper som är ansträngnings-, trängnings- och blandinkontinens. Urininkontinens kan upplevas som pinsam och som något som stör det normala livet. Man skall dock inte bli ensam med besväret eftersom inkontinens kan tryggt och läkemedelsfritt behandlas hemma.

Besväret beror ofta på en försvagning i bäckenbotten. Det kan vara svårt att särskilja ansträngningsinkontinens från trängningsinkontinens och blandinkontinens är vanligt.

Receptfria läkemedel mot inkontinens

Inledning Urininkontinens är en folksjukdom och definieras som besvär av ofrivilligt urinläckage [1]. Det kan uppfattas som en alltför allmän definition och det ingår heller ingen uppgift om frekvensen av läckaget. Det kan vara en av flera förklaringar till att prevalensen varierar mycket mellan olika studier. I Sverige räknar man med att minst en halv miljon människor är drabbade av inkontinens, varav flertalet är kvinnor.

Generellt anses inkontinens vara tre gånger så vanligt hos kvinnor som hos män. Några av orsakerna till det är anatomiska och hormonella skillnader. Sammantaget beräknas tio procent av alla vuxna kvinnor lida av urininkontinens och prevalensen ökar med stigande ålder [2]. Bland kvinnor i årsåldern och äldre är cirka 40 procent drabbade och bland de allra äldsta är prevalensen ännu högre.

Hos män är förekomsten betydligt lägre upp till årsåldern. Därefter ökar det till ungefär samma nivå som hos kvinnor [3]. Risken att drabbas av urininkontinens ökar med stigande ålder. Problemet förväntas därför öka då andelen äldre ökar i samhället. Män drabbas främst av trängningsinkontinens men även av överfyllnads- och droppinkontinens. Den förstnämnda orsakas framför allt av en förstoring av prostata benign prostata hyperplasi, BPH och den andra av försämrad muskelkraft i slutarfunktionen av urinröret.

Alla som har besvär med urininkontinens ska utredas innan hjälpmedel eller läkemedel förskrivs [4]. Basal anatomi och funktion Urininkontinens är ett tecken på en rubbning av funktionen i nedre urinvägarna som omfattar urinblåsan med detrusormuskel, blåshals, inre sfinkter och urinrör. Hos män omfattas även blåshalskörteln prostata och sädesblåsorna. Den viljemässiga styrningen av bäckenbotten och externa sfinktern har centrala funktioner.

Både män och kvinnor har en inre sfinkter men med delvis olika funktion. Hos kvinnor upprätthåller den tonus i urinröret och medverkar till slutningsfunktionen. Hos män förhindrar den dessutom retrograd ejakulation. Uppsamling av urin i urinblåsan och den efterföljande miktionen urineringen är en harmonisk process som sker i samspel mellan sympatisk, parasympatisk och somatisk innervation.

Samtidigt sker en aktiv avslappning av blåsmuskulaturen under inverkan av de sympatiska hypogastrikusnerverna som också ger impulser till den glatta muskulaturen att sluta urinröret inre sfinktern. Samspelet förhindrar läckage under själva lagringsfasen. Förslagsvis kombineras träningen med egna knipövningar. Behandling av trängningsinkontinens Urinblåsan ska normalt ha ett lågt tryck mellan blåstömningarna men vid vissa former av trängningsinkontinens är blåsan instabil och får tryckstegringar under "vilofasen".

Bästa bäckenbottentränare

Behandling av trängningsinkontinens sker med lågfrekvent konstant stimulering mellan Hz. Denna typ stimulering har en lugnande effekt på blåsan som ofta är överaktiverad. Stimuleringen ska vara så starkt så möjlig utan att vara smärtsam och med en behandlingstid på 20 minuter. En behandlingsfrekvens på två till tre gånger per vecka rekommenderas.

Behandling av blandinkontinens Blandinkontinens behandlas med intermittent stimulering med en frekvens på 20 Hz. Stimuleringen ska vara så stark så möjlig utan att vara smärtsam och med en behandlingstid på 20 min. Patienten kan även här instrueras att delta aktivt i muskelkontraktionerna. Varför ska man träna knipet?