Hjärnskada olycka

Under åren har han bland annat hunnit bli professor i neurobiologi och medgrundare till Hjärnfonden.

Förvärvad hjärnskada i vuxen ålder

Tyvärr har han också blivit expert på resursbrist — ett ständigt problem för hjärnforskningen. Här berättar han om forskningsläget och varför ditt stöd är så viktigt. Allt från förmågan att röra sig till hjärntrötthet och relationer med andra människor. Ann-Marie Kling har på nära håll upplevt hur livet ändras i ett slag Läs mer Maud Stenberg vill förbättra kunskapen om traumatisk hjärnskada Traumatiska hjärnskador utgör ett stort folkhälsoproblem och är en vanlig orsak till funktionsnedsättning hos personer i arbetsför ålder.

En hjärnskada kan få stora konsekvenser och påverka hela livet, från motorik och hjärntrötthet till relationer till andra människor. Maud Stenberg, en av Hjärnfondens stipendiater vill öka kunskapen om det långsiktiga förloppet efter en traumatisk hjärnskada. Swisha en gåva till 90 55 eller engagera dig på ett annat sätt. Där kan du träffa ett rehabiliteringsteam med olika specialiseringar såsom beskrivet i avsnittet Undersökning och behandling.

Teamet gör en bedömning av dina symtom och hur de påverkar aktiviteter i ditt dagliga liv. Rehabiliteringen innebär ofta att du tränar förmågor som blivit sämre på grund av skadan. Dessutom kan du behöva lära dig strategier för att ersätta förlorade förmågor med nya sätt att hantera en situation. Utöver det är det vanligt att smärtbehandling ingår i rehabiliteringen. Egen vårdbegäran Du har möjlighet att skriva en egen remiss egen vårdbegäran till specialistmottagningar.

Medfödd hjärnskada

Här är det viktigt att du behåller kontakten med vårdcentralen, så att mottagningen vet vart de ska vända sig för att informera om bedömning och rehabiliteringsplan. Livet med en traumatisk hjärnskada Många som lever med en traumatisk hjärnskada upplever att livet inte är sig likt efter skadan. I avsnitten som följer här finns information och vägledning till dig som råkat ut för en hjärnskada.

Som medlem kan du få tillgång till mer fakta och vägledning. Är du inte medlem?

Medelsvår hjärnskada

Bli medlem Fysisk aktivitet och goda vanor Det är vanligt med en snabb förbättring efter det akuta skedet. Men för en fortsatt bra återhämtning är det viktigt att du har hälsosamma levnadsvanor. Livet efter en traumatisk hjärnskada Hur livet kan bli beror på olika faktorer, exempelvis att få den rehabilitering du behöver och en vardag som är anpassad till de nya förutsättningarna.

Här hittar du mer information om livet efter en hjärnskada. Att känna sorg över ett förändrat liv En hjärnskada kan ibland leda till en sorgeprocess som ofta har olika faser. Man vet inte säkert men uppskattar att 25 procent av dem som drabbats av en traumatisk hjärnskada har kvarstående problem med någon form av hjärntrötthet. Den blir mindre effektiv och behöver återhämtning.

Hjärntröttheten varierar ofta under dagen. Det är vanligt att man är bättre på förmiddagen och att sedan kan känna sig sämre senare under dagen. Det är viktigt att hitta tid för återhämtning. Baserat på den här informationen kan man även klassificera hjärnskadan i lindrig, medelsvår eller svår hjärnskada. Vid svåra traumatiska skador kan operation vara livräddande och högspecialiserad neurointensivvård har visats förbättra överlevnad och prognos.

I det första skedet vill man alltså begränsa hjärnskadan och se till att skadan inte blir värre. Medicinska insatser kan dock behövas under lång tid efter en hjärnskada. Efter det akuta skedet går den medicinska behandlingen ut på att i förebyggande syfte undvika ett återinsjuknande eller förhindra och lindra olika följder av hjärnskadan, som exempelvis krampanfall.

Rehabilitering är en viktig del av behandlingen. En tidig aktiv rehabilitering understödjer den spontana förbättringen som sker av sig själv. Träningen är inriktad på att förbättra olika funktioner som till exempel tal och språk, minne, uppmärksamhet eller rörlighet. Beroende av hur hjärnskadan påverkar det dagliga livet kan man få hjälp att hitta strategier som underlättar vardagen.

Om man har problem med hjärntrötthet kan en strategi kan vara att vila förebyggande, dvs att planera in vila och att inte vänta tills man är dödstrött. Om man väntar riskerar man att hamna i en trötthetsskuld som det tar mycket längre tid att återhämta sig från än om man löpande tar små pauser. Man kan till exempel ta en mikropaus varje timme.

Denna typ av symtom kan vara svåra för omgivningen att lägga märke till eller att förstå — ibland även för den drabbade själv. Några tips: 12 Tala om när du inte orkar mer och behöver en paus. Berätta att du har begränsat med mental ork och hur det visar sig. Berätta vad som händer om du går över gränsen för vad du orkar med.

Förmedla förutsättningarna för din omgivning innan du tackar ja till att göra något, så att förväntningarna på din insats blir realistiska.