Kranskärlssjukdom på ekg

Kärlkramp är en kranskärlssjukdom, eller ischemisk hjärtsjukdom. Kranskärlssjukdom omfattar kroniska eller akuta problem som är förknippade med syrebrist i hjärtats kranskärl. Det vanligaste kroniska problemet är stabil kärlkramp angina pectoris och de vanligaste akuta händelserna är hjärtinfarkt och instabil kärlkramp. Åderförfettning ateroskleros viktigaste orsaken Den viktigaste orsaken till kärlkramp är åderförfettning, ateroskleros.

Ett friskt blodkärl är mjukt och elastiskt och tillåter blodet att fritt strömma igenom för att förse organ och vävnader med syre och näring. Vid åderförfettning lagras fett, celler och bindväv in i kärlväggarna som blir stela och förtjockade. Tillståndet kallades tidigare åderförkalkning, men benämns i dag åderförfettning på grund av blodfetternas centrala roll i sammanhanget.

Inlagringarna i kärlväggen kallas plack. Kärlkramp indelas i två kategorier: stabil och instabil kärlkramp. Stabil kärlkramp Stabil kärlkramp är när placket förtränger kärlet och minskar utrymmet för blodet att strömma fram i kransartären. När pulsen ökar vid stress eller ansträngning, till exempel när man går uppför en trappa, ökar hjärtats behov av syre.

Vid stabil kärlkramp kan det vara svårt för hjärtat att få tillräckligt med blod i sådana ansträngande situationer, vilket leder till bröstsmärta. Fysisk ansträngning efter en måltid kan också utlösa symtom. I samtliga dessa exempel rör det sig om så kallad ansträngningsangina. Även om problemet brukar gå över efter en kort stunds vila kan stabil kärlkramp på detta sätt innebära ett betydande funktionshinder.

Instabil kärlkramp Instabil kärlkramp karaktäriseras av att symtomen plötsligt förändras. Det kan vara att smärtan blir svårare eller att den börjar utlösas vid mindre ansträngning än tidigare eller till och med i vila. Att drabbas av instabil kärlkramp är ett allvarligt varningstecken och kan vara ett förstadium till hjärtinfarkt.

Grundorsaken till instabil kärlkramp och hjärtinfarkt är likartad, det vill säga en blodpropp. Vid instabil kärlkramp täpps emellertid inte kranskärlet till lika länge och lika mycket som vid en hjärtinfarkt och syrebristen blir därför kortvarig. Även om denna syrebrist är allvarlig uppstår inte bestående skador på hjärtmuskeln som vid en hjärtinfarkt eftersom blodproppen inte orsakar en så långvarig nedsättning av blodflödet.

Vid instabil angina är risken att inom kort utveckla en hjärtinfarkt mycket hög. Därför är det viktigt att snabbt komma under vård om kärlkramp debuterar hastigt och intensivt eller ändras i sin karaktär. Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om kärlkramp Vetenskapligt ansvarig: Lena Jonasson, professor i kardiologi, Linköpings universitet Uppdaterat: Redaktör: Birgit Eriksson Riskfaktorer Både kärlkramp och hjärtinfarkt orsakas av åderförfettning i hjärtats kranskärl.

Rökning och höga blodfetter är de två största enskilda riskfaktorerna för att drabbas. Det visar den stora internationella studien Interheart som presenterades vid en europeisk hjärtkonferens hösten En av de dominerande riskfaktorerna för hjärtinfarkt som nämns i Interheart-studien är det globalt växande problemet med övervikt. Under många år har läkare världen över larmat om fetmaepidemin bland västvärldens vuxna men trots varningarna blir fetma allt vanligare.

Övervikt och diabetes Fetma är inte bara ett av de största hoten mot hälsan hos västvärldens vuxna befolkning utan övervikten kryper också ner i åldrarna. Enligt WHO är vart tionde barn i världen överviktigt. En bra indikator är att du mår bra och är pigg efter träningen. Motion efter ett ingrepp Efter ballongutvidgning ska du undvika kraftig ansträngning och hushållsarbete under några dagar medan punktionsstället läker.

Efter hjärtinfarkt och bypassoperation ska träningen vara lätt i början. Du får mer detaljerade instruktioner för återhämtningsperioden från sjukhuset. Källor: artikel med ytterligare information finns på finska i rekommendationen Krooninen sepelvaltimo-oireyhtymä ja liikunta Krooninen sepelvaltimo-oireyhtymä ja liikunta och Hjärtförbundets onlinekurs Motionens roll vid behandling av kranskärlssjukdom Läkemedelsbehandling För att förhindra förträngningar inne i artärerna behövs daglig medicinering.

Läkemedelsbehandlingen syftar till att förbättra prognosen för sjukdomen genom att förebygga hjärtrelaterade dödsfall och hjärtinfarkter, samt att lindra symtomen och förbättra livskvaliteten. Läkemedelsbehandling är nödvändig för alla personer med kranskärlssjukdom. Om läkemedlet ger biverkningar ska du inte sluta använda det på egen hand, utan alltid diskutera saken med din läkare.

Medicineringen är nödvändig också om det inte förekommer symtom! LDL-kolesterolsänkande läkemedel Läkemedelsbehandling för att sänka LDL-kolesterolet det skadliga kolesterolet inleds för alla med ett tillräckligt effektivt preparat och effektiv dos — oavsett den aktuella kolesterolnivån. Ett statinpreparat rekommenderas som förstahandsläkemedel.

Om en viss statin ger biverkningar kan ett annat preparat prövas. Om målvärdena inte uppnås, kan ezetimib eller en PCSK9-hämmare sättas in tillsammans med statinen. En del av läkemedlen används livet ut, en del under en viss tid som läkaren bestämmer. De vanligaste biverkningarna som dessa läkemedel kan ge är blåmärken och slemhinneblödningar, exempelvis från tandköttet vid tandborstning, eller näsblod.

Om biverkningar uppstår bör du dock inte sluta använda läkemedlet på egen hand, utan alltid diskutera biverkningarna med din läkare. Blodsockersänkande läkemedel Två blodsockersänkande läkemedel har visat sig ha en gynnsam effekt på hjärtpatienter: SGLT2-hämmare och GLP1-receptoragonister. För diabetiker rekommenderas användning av metformin om detta redan tidigare har varit i bruk.

De flesta behöver 2—4 olika läkemedel för detta, eftersom en kombination av flera läkemedel ger ett bättre resultat än att öka mängden av ett läkemedel. De vanligaste blodtryckssänkande läkemedlen är ACE-hämmare, ATR-blockerare, kalciumblockerare, diuretika och betablockerare. Det finns flera olika parallellpreparat och styrkor av dessa, och i dag finns också multipiller, där ett piller innehåller många aktiva ingredienser.

Symtomlindrande läkemedelsbehandling Som symtomlindrande medicinering kan betablockerare, kalciumblockerare och kort- och långverkande nitrater nitro användas. Nitraterna finns både som sublinguala sätts under tungan tabletter och som sprej. Erektionsläkemedel rekommenderas inte tillsammans med nitrater, eftersom de kan ge kraftigt blodtrycksfall som biverkan.

Ingrepp vid behov Ingrepp, som kan vara ballongvidgning eller bypassoperation, stoppar inte sjukdomsförloppet i artärerna, men det lindrar symtomen. Ballongvidgning öppnar den förträngda delen av artären. Vid ballongdilatation placeras vanligtvis en stent rör av nätmaterial i den förträngda artären, som håller det behandlade området öppet i fortsättningen.

Flera stentar kan också sättas in. Kranskärlsbypassoperation väljs som behandlingsform när det finns många förträngningar eller när de ligger på platser där ballongvidgning inte ger ett bra behandlingsresultat. Vid bypassoperation anläggs en omväg kring de förträngda områdena. Det finns en skild patientversion av God medicinsk praxis om akut kranskärlssyndrom hjärtinfarkt Kranskärlssyndrom, akut akut koronart syndorm, hjärtinfarkt, "hjärtattack".

Arbets- och funktionsförmåga Funktionsförmågan framgår bra av hur patienten klarar av dagliga aktiviteter och att gå på plan mark, uppför en backe eller i trappor.

Kranskärlssjukdom behandling

Här kan till exempel arbetsprov eller sex minuters gångtest användas. För personer i arbetslivet är det viktigt att klargöra inte bara hur de klarar sig i vardagen, utan också hur de klarar typiska arbetsuppgifter. Den specialiserade sjukvården och företagshälsovården samarbetar för att bedöma arbetsförmågan. Yrkets krav ska beaktas, särskilt vid uppgifter som är fysiskt tunga eller kräver fysiska reaktioner.

Till exempel yrkeschaufförer utgör en specialgrupp i detta avseende se Traficoms instruktioner. Återgången till arbete kan stödjas genom att anpassa arbetsuppgifterna eller med partiell sjukpenning. Återgång till ett tidigare eller nytt arbete kan stödjas som yrkesinriktad rehabilitering med arbetsprövning via arbetspensionsförsäkringen eller FPA.

Om det inte lyckas att återuppta det tidigare arbetet kan också omskolning övervägas. Uppföljning Efter diagnosen fortsätter behandlingen av kranskärlssjukdomen med regelbunden uppföljning resten av livet — även i sjukdomens symtomfria fas. En individuell behandlings- och uppföljningsplan ska göras för patienten och den ska uppdateras regelbundet.

Vid uppföljningsbesöken går man igenom patientens symtom, resultaten av blodtrycksmätningar i hemmet och läkemedelsrelaterade säkerhetprover. Samtidigt diskuteras också patientens mat-, motions- och rökvanor och annat kring livssituationen. Obstruktionen kan bli så uttalad att även de lättaste ansträngningarna orsakar kärlkramp. När som helst under sjukdomsförloppet kan ett akut koronart syndrom uppstå.

Instabil angina pectoris

Detta förklaras av att aterosklerotiska plack är sårbara och plackhöljet kan rupturera eller erodera, vilket leder till aterotrombos blodpropp i kranskärlet. Plackruptur, och därmed akuta koronara syndrom, kan uppstå i små och stora plack, vilket innebär att ett akut koronart syndrom kan vara den första kliniska manifestationen på kranskärlssjukdom.

Vidare kan patienter som drabbats av akuta koronara syndrom leva resten av livet utan ytterligare besvär med kärlkramp. Kranskärlssjukdom skall betraktas som en kronisk, progredierande och dynamisk sjukdom, där perioder med stabilitet kan avlösas av instabilitet Arbab-Zadeh et al. Definition av stabil och instabil angina pectoris Stabil angina pectoris Vid klassisk angina pectoris kärlkramp har patienten bröstsmärta lokaliserad i eller på bröstkorgen, nära sternum, ofta med dragning åt vänster.

Smärtan kan dock vara lokaliserad var som helst i bröstkorgen. Smärta i epigastriet är mindre vanligt med förekommer, särskilt vid inferior ischemi. Smärta i käken, tänderna, mellan skulderbladen eller i armarna är också vanligt. Smärtutstrålning till vänster arm är typiskt. Själva smärtan beskrivs oftast som ett tryckande, krampaktigt eller molande. Vissa patienter beskriver istället en brännande smärta.

Trötthet, oro och rastlöshet förekommer också vid myokardischemi. Vissa patienter upplever inte smärta utan istället ett obehag. Fråga därför både efter smärta och obehag. Observera även att smärtans lokalisation och kvalitet inte kan användas för att utesluta kärlkramp. Smärtor eller obehag som orsakas av myokardischemi har ingen korrelation till kroppsläge eller andningsrörelser.

Samtidig dyspné är vanligt, särskilt bland äldre, kvinnor och individer med diabetes. Observera att det finns en lång rad differentialdiagnoser till dyspné. Bröstsmärta som varar enstaka sekunder är med största sannolikhet inte utlöst av myokardischemi. Nitropreparat hjälper mot angina pectoris och lindringen kommer inom en minut i de flesta fall.

Observera dock att gastroesofageal reflux också kan lindras av nitro och en placeboeffekt kan inte uteslutas.