Kan man ta ipren mot träningsvärk

Tidigare trodde man att träningsvärk var en restprodukt av mjölksyra. Andra teorier har varit att det handlar om små bristningar, mikrotrauman i musklerna eller inflammation. Men senare tids forskning visar att man inte kan se några skador i muskeln vid ultraljudsundersökningar. Rent träningsfysiologiskt funkar det så att när en muskel anstränger sig mer än den är van vid så får vi en superkompensation.

Det innebär kort att musklerna anstränger sig för att bli starkare så att de klarar belastningen bättre nästa gång, fortsätter Emmy. Excentrisk träning ger mer träningsvärk Träningsvärken kommer när vi har utmanat musklerna på ett sätt de inte är vana vid, det kan vara en ny rörelse eller en högre belastning. Forskarna är överens om att det är det excentriska arbetet, alltså bromsande rörelser, som ger träningsvärk.

Exempel på excentriska rörelser är till exempel när armen går ner igen efter en bicepscurl, benböj där du sänker dig långsamt, att gå eller springa i en nedförsbacke eller landningen när du hoppar hopprep, då vaderna bromsar varje hopp. Träna muskelgrupper du inte har ont i — Det är inte farligt att träna med träningsvärk. Men du har inte samma prestationsnivå när du har träningsvärk och får antagligen inte full effekt av träningen.

Du har i runda slängar muskler kroppen, och knappast ont i alla samtidigt — så träna helst de muskelgrupper du inte har ont i. Alternativt så tränar du lite lättare. Kroppen mår bra av rörelse som får igång blodcirkulationen. Träningsvärken känns som värst när du varit stilla en stund, när du rör på dig brukar stelheten och smärtan ge med sig lite, säger Emmy. Många löpare undviker träning som ger tuff träningsvärk i ben — just för att kunna göra det vi älskar mest.

Att springa. För en löpare på Kristofer Låås nivå är träningsvärk hämmande, framför allt under intensiva tävlingsperioder. Kristofer Låås — Jag planerar ju inte min träning själv, det har jag en tränare som gör. Men jag tänker på att inte köra vissa typer av löppass som kan ge träningsvärk, om jag vill ha pigga ben dagarna efter.

Det skulle till exempel kunna vara ett tufft backpass. Extra viktigt blir det när jag är inne i en tävlingsfas. I uppbyggnadsfasen finns det mer utrymme till exempel backträning. Annars är min styrketräning ofta inbakad i löppassen — jag kör lite aktiveringsövningar, och prehab, typ tåhävningar. Mer forskning behövs Även om våra resultat visar att höga doser NSAID kan hämma muskeltillväxt så kan det givetvis finnas situationer där det är väl motiverat att ta dessa läkemedel.

Ett sådant beslut bör alltid föregås av risk-nyttovärdering där man väger för- och nackdelar mot varandra.

Hur får man bort träningsvärk i låren

Det står dock helt klart att det höga intaget som ses bland idrottare inte alltid är motiverat eller grundat på forskningsresultat och på sikt kan hämma muskeltillväxten. Denna artikel är några år gammal. Det kan finnas nyare forskning i ämnet. Använd gärna vår sökfunktion. På centrumforidrottsforskning. Referenser Socialstyrelsen. Läkemedelsstatistik för år Tscholl, PM.

Br J Sports Med. Berglund, B. Scand J Med Sci Sports. Alaranta A, mfl. Sports Med. Almekinders, L. Ziltener, mfl. Ann Phys Rehab Med. Morelli, KM. Am J Sports Med. Trappe, TA. J Appl Physiol. Rodemann, HP. Det är till och med inte helt ovanligt att idrottare använder dessa preparat i förebyggande syfte innan träning eller tävling, även om de inte känner någon smärta eller har några skadeproblem.

Dessvärre handlar det ofta om en maskering av smärtan snarare än ett botemedel för orsaken till den. Man kan träna vidare utan större problem för tillfället, men skadan finns kvar och förvärras kanske snarare än förbättras, och en akut smärta kan på det sättet bli en kronisk. Det är inte heller omöjligt att många idrottare missbrukar dessa mediciner, på det sätt att de använder dem även vid mindre smärtor som hör till en helt normal träningsanpassning, inklusive vanlig träningsvärk.

Detta, i kombination med att senare års forskning pekar på att det kanske inte alls är särskilt bra för vare sig kroppen eller träningsresultaten att regelbundet stoppa i sig antiinflammatoriska preparat, har gjort att det behövs en sammanställning av forskningsläget så både idrottare och idrottsläkare kan fatta beslut om bruket av dessa mediciner baserade på vetenskapliga fakta snarare än gammal vana eller myter.

Denna artikels källa, inspiration och syfte I dagarna har just en sådan sammanställning publicerats, författad av välkände Tommy Lundberg från Karolinska Institutet, som själv publicerat ett antal studier som behandlar ämnet träning i kombination med antiinflammatoriska preparat. Analgesic and anti-inflammatory drugs in sports: implications for exercise performance and training adaptations.

Scand J Med Sci Sports. Over-the-counter analgesics, such as anti-inflammatory drugs NSAIDs and paracetamol, are widely consumed by athletes worldwide to increase pain tolerance, or dampen pain and reduce inflammation from injuries. Given that these drugs also can modulate tissue protein turnover, it is important to scrutinize the implications of acute and chronic use of these drugs in relation to exercise performance and the development of long-term training adaptations.

In this review we aim to provide an overview of the studies investigating the effects of analgesic drugs on exercise performance and training adaptations relevant for athletic development. There is emerging evidence that paracetamol might acutely improve important endurance parameters as well as aspects of neuromuscular performance, possibly through increased pain tolerance.

Both NSAIDs and paracetamol have been demonstrated to inhibit cyclooxygenase COX activity, which might explain the reduced anabolic response to acute exercise bouts. Consistent with this, NSAIDs have been reported to interfere with muscle hypertrophy and strength gains in response to chronic resistance training in young individuals. Although it remains to be established whether any of these observations also translate into detriments in sport-specific performance or reduced training adaptations in elite athletes, the extensive use of these drugs certainly raises practical, ethical and important safety concerns that need to be adressed.

Overall, we encourage greater awareness among athletes, coaches and support staff on the potential adverse effects of these drugs. A risk-benefit analysis and professional guidance is strongly advised before the athlete considers analgesic medicine for training or competition.

Träningsvärk sjukdomskänsla

Det jag tänkt göra här är att gå igenom den här artikeln, de relevanta studier den refererar till och försöka sammanfatta den på ett sätt som gör informationen mer lättillgänglig utan att man behöver vara insatt i biokemi eller behärska akademisk engelska. Tycker du ändå att det ser ut som en överväldigande wall of text du har framför dig, kan du gå ner till Sammanfattning och rekommendationer för snabblästa och praktiskt genomförbara slutsatser.

Grundläggande mekanismer bakom NSAID och påverkan på träningsanpassningar Cyklooxygenas COX är ett enzym som bildar prostaglandiner, hormonliknande ämnen som bland annat orsakar inflammationer. Antiinflammatoriska mediciner som Ipren och Voltaren verkar genom att hämma funktionen hos cyklooxygenas, varför dessa kallas COX-hämmare.

Paracetamolbaserade mediciner som Alvedon är inte klassade som COX-hämmare och de exakta mekanismerna bakom hur paracetamol verkar är fortfarande inte helt klarlagda, men nyare forskning har visat att även paracetamol har en COX-hämmande effekt och åtminstone liknar NSAID. Efter träning startas inflammatoriska processer i kroppen, och det verkar som om dessa akuta inflammationer inte alls är något dåligt eller något som man bör sträva efter att undvika eller undertrycka.

Genom olika mekanismer startar träningen även en rad processer som producerar tillväxtfaktorer, som sammanfaller med den inflammatoriska responsen, och det finns framstående forskare som anser att denna akuta inflammation är en avgörande del av vad som skapar muskulär hypertrofi som svar på styrketräning. Att minska eller eliminera detta vore alltså inte en speciellt god idé för den som vill se träningsresultat.

Smärtstillande mediciner kan vara positivt för träningen … i alla fall på kort sikt Det finns inte bara negativa effekter av smärtstillande preparat på träning. När det gäller prestationsförmågan vid uthållighetsträning kan man snarare se en förbättring, i vissa fall en dramatisk sådan. I en annan studie såg man att 20 mg paracetamol per kilo fettfri massa gjorde att man kunde cykla i genomsnitt 4 minuter längre i hög värme innan man nådde utmattning, vilket är väldigt höga siffror.

Även vid intensiva intervaller kan smärtstillande ge prestationsförbättringar. Genom att minska den självupplevda smärtan vid maximal sprintcykling kunde mg paracetamol göra att försökspersonerna kom närmare sin faktiska maximala prestationsförmåga än efter placebointag. I en styrketräningsrelaterad studie såg man att mg paracetamol upprätthöll muskelaktiveringen vid maximala kontraktioner i benspark under en längre tid, vilket fördröjde tiden till utmattning jämfört med placebo.

Det verkar alltså finnas prestationshöjande effekter att hämta med smärtstillande preparat i samband med ansträngning, både vid uthållighetsträning, sprintträning och styrketräning, via flera olika mekanismer. Sammanställningen den här artikeln handlar om går igenom dessa studier och påpekar att de är utförda på fysiskt aktiva personer, men inte idrottare på högre nivå.

Det återstår alltså att se om riktiga atleter, som är vana att träna hårt och intensivt och som även är vana vid och accepterar smärta i samband med aktiviteten, skulle uppleva samma prestationshöjande effekter. Effekten av antiinflammatoriska läkemedel på muskeluppbyggnaden Något som kanske är ännu mer intressant för den styrketränande är hur intag av antiinflammatoriska mediciner påverkar muskeluppbyggnaden , mer specifikt den muskulära proteinsyntesen.

Här pekar studierna tyvärr åt lika olika håll, så det är svårt att dra några slutgiltiga slutsatser. Den första studien på området är från , där 24 unga män fick mg ibuprofen det verksamma ämnet i t ex Ipren , mg paracetamol det verksamma ämnet i t ex Alvedon eller ett placebotillskott efter högintensiva set benspark. Där visade det sig att proteinsyntesen stimulerades kraftigt hos de som fått placebo, men att den ökning av proteinsyntesen över normala nivåer som man förväntar sig efter styrketräning uteblev hos deltagarna som fått ibuprofen eller paracetamol.