Kan inte harkla mig ren ihalsen

Detta är som regel det snabbaste sättet att bli av med problemet. Man kan bli hänvisad till en talpedagog, en logoped, som kan hjälpa till med att träna bort knutorna. Detta är ofta en långvarig process. ÖNH-specialisten kan också föreslå att operera bort knutorna. Efter operationen går det cirka 10 dagar innan stämbanden har läkt och under den perioden får sångaren varken tala eller sjunga.

Jag rekommenderar alltid röstvila som första åtgärd. Det är snabbt, billigt och utan biverkningar. Annars blir sångaren bara hes igen, sjunger vidare med den hesa rösten, blir ännu mer hes, tappar rösten och den onda cirkeln upprepas igen. Man måste kanske återigen genomgå en period av röstvila, träning hos talpedagog eller en operation. Stämbandsknutor Heshet är första tecknet på att en sångare har kommit på avvägar.

Om du fortsätter att vara hes eller misstänker att du har begynnande stämbandsknutor, ska du gå till en specialist och få en diagnos. Om läkaren ställer diagnosen stämbandsknutor, oavsett de är begynnande eller permanenta, finns det mycket du själv kan göra, så att du kanske kan undvika en operation. Bättre att förebygga, låt rösten vila Det är bättre att förebygga skador innan rösten blir missbrukad och hes.

Om rösten har blivit sliten behöver stämbanden vila! Det är ungefär som med en skavsårsblåsa: Den måste få vara ifred för att kunna läka. Om man fortsätter att irritera den, kommer den att fortsätta att vara svullen. För att bli av med en blåsa på foten måste man låta foten vara ifred och låta bli att använda skon som skaver. Behandla stämbanden på samma sätt.

Låt bli att tala, ge rösten lugn och ro.

Cancer i halsen dödlighet

Ta några dagars röstvila utan att säga ett enda ord. Skriv lappar till omvärlden istället. Period med röstvila Om stämbandsknutor har konstaterats rekommenderar jag alltid att man tiger helt och hållet i en eller två veckor, beroende på hur uttalade knutorna är. Det är viktigt att du låter bli att viska eftersom detta tröttar rösten ännu mer än att tala som vanligt.

Undvik att harkla dig. Låt stämbanden få lugn och ro och konversera genom att skriva lappar i stället. Denna metod är mycket effektiv och har inga biverkningar. Många människor upptäcker faktiskt att det är en värdefull upplevelse att inte tala på 14 dagar. Man kan uppleva en helt ny sida av sig själv. Om det av någon orsak skulle bli absolut nödvändigt att tala, så gör det klart och med övertygelse, använd mycket stöd och undvik svalgspänningar.

Det är inte någon bra idé att viska eller vara försiktig för ofta spänner man bara rösten mer genom att vara försiktig. Många människor låter bli att använda stöd för att kunna tala så svagt som möjligt, men det är faktiskt svårt och mycket tekniskt krävande att tala svagt på ett korrekt sätt, så använd hellre lite mer ljud och kom ihåg att ge bra stöd.

Dysfagi slem

Avspänn rösten Undvik spänningar omkring stämbanden, även när du inte talar eller sjunger. Detta gäller också när rösten är frisk. Försök slappna av, ta djupa andetag och känn att svalget öppnar sig vid inandningen. Behåll öppningen när du andas ut och var generellt uppmärksam på att inte spänna omkring svalget.

Tänk positivt Det är viktigt att inte vara alltför bekymrad och orolig för stämbanden. Svalget reagerar ögonblickligen på våra känslor. Träna medan rösten vilar Det är inte nödvändigt att sitta stilla och bara vänta under en röstvila. Man kan ånga rösten och utnyttja väntetiden till att öva andning och stöd, eftersom sådana övningar inte involverar själva stämbanden.

Man kan också arbeta med kroppskännedom och styrketräning för att få den råstyrka man behöver för att skydda stämbanden framöver. Se upp så att du inte spänner i svalget under fysisk träning. Om man har arbetat målmedvetet under röstvilan går det snabbare att förbättra sin teknik när man börjar sjunga igen. Att komma igång igen Efter en vecka eller två är det dags för en ny diagnos hos specialisten: Om knutorna är borta kan man börja träna rösten — nu med korrekt teknik — så att man undviker röstproblem iframtiden.

Om stämbandsknutorna inte har försvunnit helt, eller om det fortfarande finns svullnad, kan man ta ännu en veckas röstvila tills svullnaderna är helt borta. Endast i ganska få fall, om någon förbättring inte inträffat, kan det vara nödvändigt med en operation, men även i dessa fall har röstvilan inte varit förgäves ifall man har arbetat med sin teknik under tiden.

Undvik svalgspänningar När stämbanden har tillfrisknat, antingen tack vare röstvila, träning hos talpedagog eller operation, ska man lära sig att använda rösten utan de spänningar som från början orsakade röstproblemen. Om man kan undvika sådana påfrestande spänningar i framtiden är det möjligt att sjunga utan att någonsin igen skada rösten. Svalgspänningar kan undvikas genom använda de tre grundprinciperna.

Föreställ dig att du bildar en manege, en stor öppning, en mur runt en fästning omkring stämbanden, i vilken stämbanden har mycket plats att sträcka ut sig i. Stämbanden tar inte skada av att man använder dem under långa tidspeioder, men de kan INTE tåla att arbeta med den extra belastning som spänningarna utgör.

För mycket slem Om en sångare har en överproduktion av slem på sina stämband beror det kanske på en mer eller mindre konstant irritation av stämbandens slemhinnor. När slemhinnorna på stämbanden blir uttorkade eller irriterade bildas det automatiskt slem för att skydda stämbanden. Undersök vad denna irritation kan bero på. Den har kanske uppkommit på grund av en lätt infektion, allergi eller svalgspänningar.

Felaktig teknik Det kan vara ett tecken på felaktig teknik om en sångare konstant får slem på stämbanden. Det är mycket vanligt att rösten skyddar sig med mycket slem, exempelvis efter ett ansträngande framträdande. Om man misstänker att tekniken kommit på avvägar, bör man komma ihåg de tre grund principerna,d. Infektion Vid en begynnande infektion bör man undvika att anstränga rösten.

Sjung och tala så lite som möjligt och samla krafter till att bekämpa infektionen. Beroende på hur sjuk man är kan det vara nödvändigt att gå till doktorn och få antibiotika. Försök undvika att sjunga när du har feber. Allergi Om sången låter som den ska och sångaren inte känner fysiskt obehag vid sång, inte känner sig sjuk eller har ont i halsen kan det tänkas att den extra slemproduktionen beror på allergi.

Försök hitta orsaken till allergin. Krikofaryngeusmuskeln är en del av övre sfinktern i matstrupen övre esofagussfinktern. Striktur eller inkoordination av denna kan orsaka dysfagi [13]. Dysfunktionen kan ha olika genes, till exempel tidigare tumörbehandling i området, neurologiska sjukdomar, laryngofaryngeal reflux eller diabetes [13].

Krikofaryngeusdysfunktion kan ge upphov till en utbuktning av vävnad ovanför muskeln, som då kallas Zenkers divertikel. Cervikala osteofyter kan ge sväljningsbesvär, antingen på grund av massan i sig eller av omgivande inflammation. Osteofyter ses ofta som bifynd vid sväljningsröntgen och man måste då avgöra den kliniska relevansen. Övrigt Hos äldre personer är dysfagi så vanligt att orofaryngeal dysfagi klassas som ett geriatriskt syndrom [2].

Hos äldre personer som bor i hemmet rapporteras orofaryngeal dysfagi hos 11,4—33,7 procent [2, 22], och på sjukhus eller äldreboenden ses prevalens upp till 60 procent [2]. Gränsdragningen mellan patologi och normalt åldrande är svår [2] och genesen multifaktoriell. Sväljningsrädsla, sitofobi, är en uteslutningsdia­gnos hos en patient med orofaryngeal dysfagi där in­gen fysisk orsak till besvären kan hittas [23].

Tillståndet är mycket ovanligt och en noggrann utredning krävs för att ställa diagnosen. Globus Globus pharyngeus är känslan av en klump i halsen. En patient med globus har inte någon objektiv dysfagi! I typfallet förbättras symtomen när patienten äter eller dricker, men förvärras när hen sväljer sin saliv. Globus har tidigare ansetts helt psykogent betingad, nu lutar man åt en mer multifaktoriell förklaring.

Gastroesofageal refluxsjukdom GERD [24], laryngofaryngeal reflux, dysfunktion i övre esofagussfinktern, dysmotorik i esofagus, psykologiska faktorer och stress, eventuella anatomiska avvikelser som bakåtlutad epiglottis eller tungbashypertrofi anges alla som möjliga geneser [25]. En noggrann anamnes och klinisk undersökning, inklusive nasal fiberendoskopisk undersökning, bör utföras. Om inga patologiska fynd görs och patienten har typiska globussymtom kan man överväga att avstå vidare utredning, men man bör vara medveten om att det råder delade meningar om utredningsgången [19, 25].

Uppmana patienten att höra av sig om besvären förvärras eller förändras [25]. Om det råder osäkerhet om diagnosen eller om besvären är mycket uttalade behöver man gå vidare med ytterligare utredning. Hur kan man hjälpa patienten? Förutom behandling av grundsjukdomen är logopedbehandling ofta central. Den kan innefatta konsi­stensanpassning, olika sväljningstekniker samt muskelstärkande övningar [2].

Ibland genomförs en tera­peutisk videoradiografisk sväljningsstudie TVSS eller fiberendoskopisk undersökning av sväljning. Fiberendoskopisk undersökning kan upprepas för dia­gnostik, behandling och behandlingsutvärdering. Båda metoderna är bra verktyg för ställningstagande till om oral nutrition är säker för patienten.

God munhygien är viktig, då orala patogener i kombination med dysfagi är riskfaktorer för aspirations­pneumoni [26]. Det kan behövas hjälp från tandvården. Vid viktnedgång bör kontakt med dietist tas. För den behandlande läkaren är det av stor vikt att se över patientens mediciner och beredningsformer. Järn, bisfosfonater och tetracykliner kan orsaka stor skada om de fastnar i esofagus.

Vid vissa tillstånd till exempel krikofaryngeusdysfunktion, strikturer och Zenkers divertikel kan kirurgiska åtgärder bli aktuella, ofta endoskopiskt [13]. Dessa utförs på ÖNH- eller kirurgklinik. Både diagnostisering och behandling av patienter med orofaryngeal dysfagi kräver ofta multidisciplinära insatser [3]. Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Akut och genomgången med sekvele [20]. Neurologiska sjukdomar såsom demens olika typer , motorneuronsjukdomar [20] och infektioner i nervsystemet [15]. Tidigare strålning eller operation i huvud—halsområdet kan leda till förändrad anatomi, motorik, nedsatt sensibilitet och fibros; hos patienter som genomgått kombinationsbehandling, strålning och kirurgi, har cirka hälften dysfagi [27].

Refluxsjukdom kan bland annat ge krikofaryngeusdysfunktion [13] och dysmotorik i esofagus. Diabetesneuropati bland annat genom krikofaryn­geusdysfunktion [28]. Medicinering, till exempel antipsykotika och sedativa, samt läkemedel som orsakar xerostomi [15]. Systemiska sjukdomar, inflammatoriska och auto­immuna till exempel sklerodermi, reumatoid artit, Sjögrens syndrom.

Enligt fiberendoskopiskt undersökningsprotokoll från Skånes universitetssjukhus Rosenbek et al, fri översättning Per Svensson Etsnings ska bara göras i en näsborre i taget. Placera en bomullstuss indränkt i paraffin eller vit vaselin som lätt kompression. Patienten tar själv bort den efter 6 timmar. Vid aktiv blödning kan man oftast inte etsa med silvernitratsticka. Om man inte kan identifiera blödningskällan, eller om man inte har material för att stilla näsblödningen enligt ovan, kan man anlägga en främre tamponad: Smörj in en 2 cm bred bomullsbandstamponad med bakteriehämmande salva Terracortril med Polymyxin B TCPB , eller dränk in med tranexamsyra Cyklokapron.

Packa näskaviteten under insyn av pannlampa och med nässpekulum och pincett eller tång. Ett alternativ är att anlägga en Rapid Rhino RR - en uppblåsbar ballong försedd med en väv med blödingshämmande medel: Snyt rent. Bedöva eventuellt med Lidokainspray. Ta bort skyddshylsan. Dränk in väven med sterilt vatten under 30 sekunder. För in RR längs med näsgolvet tills hela tamponaden är inne i näsan.

Blås upp ballongen genom att kuffa upp med luft med en 10 ml spruta. Börja med ml, kuffa upp med 1 ml åt gången till blödningen upphör eller det smärtar, max ml. Avlägsna efter dygn. Ofta kan patienten själv ta bort Rapid Rhino, förse patienten med en 10 ml spruta. Trycket kan med fördel minskas under behandlingstiden genom att kuffa ut lite luft, för att undvika övergående tryckskador i slemhinnan som annars är ganska vanliga.

Kuffa ur helt innan RR extraheras. Använd inte RR vid näsblödning på grund av nästrauma eller hos barn. På sjukhus Om ovanstående inte stillar blödningen, eller om patienten är allmänpåverkad, remittera till akutsjukhus. Åtgärder enligt ovan. Vid bakre näsblödning kan en dubbelpipig Rapid Rhino provas, den består av två ballonger, en för epifarynx och en i främre näskaviteten.

Vid bakre näsblödningar som inte stannar efter ovanstående åtgärder behöver man ibland anlägga en främre tamponad och en bakre tamponad med Foleykateter urinkateter Snyt och sug rent i näskaviteten.