Gallstensanfall hur länge

Om stenarna ger upphov till frekventa anfall eller stoppar upp gallan i någon gallgång eller orsakar komplikationer till exempel inflammation i gallblåsan kolecystit , inflammation i gallgången kolangit eller inflammation i bukspottskörteln pankreatit så rekommenderas operation eller en ERCP. För att ställa diagnosen gallstenssjukdom, med eller utan komplikationer, används i första hand ultraljud, andra typer av röntgen som magnetundersökning MRCP och skiktröntgen Datortomografi, DT kan också förekomma tillsammans med blodprover och klinisk undersökning.

Anfallen kan ha en smygande debut, men sedan bestå i allt från några minuter upp till flera timmar och debuterar ofta efter matintag. I samband med attacken kan man må illa och kräkas. Anfallet kan oftast hävas med läkemedel som lindrar smärta och ibland med kramplösande medicin.

Häva gallstensanfall

Vid frekventa eller mycket plågsamma anfall bör operation rekommenderas. Gallstenarna kan även ställa till med komplikationer som inflammation i gallblåsan, då blir den svullen och ömmande i flera dygn. Man har då oftast molvärk under höger revbensbåge och feber. Andra allvarliga komplikationer kan uppstå om gallstenarna täpper till de djupa gallgångarna så att ingen galla kan tömmas ut.

Då samlas gallan och man får gulfärgade ögonvitor, ibland även gul hud ikterus , ljus avföring och mörk urin samt smärtor som vid ett vanligt gallstensanfall. Gallstenar kan även täppa till gången från bukspottkörteln och orsaka ett mycket allvarligt tillstånd med inflammation i bukspottskörteln. Vid komplikationer till gallstenssjukdom rekommenderas operation med borttagande av gallblåsan, och om stenar har täppt till i djupa gallgångarna eller där bukspottkörtelgången mynnar, även ett endoskopiskt ingrepp — ERCP.

Operation — att ta bort gallblåsan kolecystektomi Operationen görs idag vanligtvis med titthålsteknik under narkos, via fyra små snitt på buken. Bukhålan fylls med koldioxid för att man skall få översikt och utrymme att operera. Gallblåsan tas ut i en liten påse via navelsnittet. Ibland kan man behöva operera via ett större snitt 10 till 15 cm nedom höger revbensbåge. Om det gör ont när du trycker under höger revben kan gallblåsan vara inflammerad.

Då kan du få feber och frossa.

Omeprazol gallsten

Det är ett allvarligare tillstånd som på sikt kan orsaka gulsot eller inflammation i bukspottskörteln. Andra tänkbara förklaringar Smärta i höger sida av magen behöver inte bero på just gallsten. Ibland kan det vara svårt att själv avgöra om du har gallsten eller njursten. Gaser i magen kan också ge liknande besvär.

Blindtarmen sitter precis som gallan på höger sida, men blindtarmsinflammation brukar kännetecknas av en så kallad smärtvandring från naveln till högra, nedre delen av magen. Orsaker till gallsten Kroppen producerar ungefär en halv till en liter gallvätska i levern varje dag. Den färdiga gallan lagras sedan i gallblåsan i väntan på fet mat. Detta startar i sin tur en inflammatorisk reaktion i gallblåseväggen som i värsta fall kan utvecklas till gangrän och perforation av gallblåsan med akut operationsbehov.

Den från början i regel icke infektiösa inflammationen blir ofta med tiden grogrund för infektion i den avstängda gallblåsan. I många fall avstannar den akuta inflammationen efter några dagar och kan läka ut. Risken för snabbt återfall är stor och därför rekommenderas patienten i regel operation i samband med det akuta insjuknandet. Utredning Klassiska symtom är ihållande smärta och ömhet vid palpation under höger revbensbåge, likt gallstensanfallet, tillsammans med tecken till systemisk inflammation som feber och stegrade inflammationsprover.

För att säkerställa diagnosen akut kolecystit behöver patienten utredas med ultraljud eller datortomografi DT. Ultraljud är förstahandsmetod men i mer oklara fall inför en akut operation kan en DT av buken vara att föredra. Har patienten kända gallstenar och typisk klinisk bild är i regel diagnosen klar. Behandling Akut kolecystit behandlas på sjukhus med skyndsam laparoskopisk galloperation i samband med det första insjuknandet.

Samtliga riktlinjer under senare tid rekommenderar att operationen bör ske inom tre dygn efter att patienten inkommit till sjukhus 5 11 I en del fall kompliceras gallblåseinflammationen med tillväxt av bakterier i den avstängda gallblåsan. Detta ger upphov till infektion som kan bli mycket svår. På grund av infektionsrisken behöver man övervaka patienten noga innan operationen genomförts.

Om patienten får feber eller visar tecken på allmänpåverkan sätter man in intravenös antibiotika fram till och med operation. Då rekommenderas en kombination av två olika perorala antibiotika för att uppnå en så bred täckning som möjligt eftersom infekterad galla oftast består av flertal bakterier där både gramnegativa och anaeroba bakterier förekommer.

För antibiotikaval se rekommendationer från det nationella nätverket Samverkan mot antibiotikaresistens Strama eller lokala riktlinjer. Regeln är skyndsam laparoskopisk galloperation på den stora majoriteten av patienter och detta bör man överväga även för de svårt sjuka patienterna.