Alkohol och utmattningssyndrom

Transformera ditt ledarskap nu! Genvägen till lugn — alkohol? När stressen ökar ytterligare blir vi helt fast i våra egna tankar och upplever tunnelseende, stresstunneln. Vi blir lurade av vår egen hjärna att känna rädsla och kroppen jobbar ständigt på högtryck, något som sliter ut dig i längden. Kroppen signalerar att den behöver vila, det är då lätt att ta till genvägar för att få slappna av.

Du kanske dricker alkohol eller tar en lugnande tablett? Bägge gör att du direkt känner dig avslappnad. Det finns fem problem med att över använda alkohol Det första är att det bara hjälper för stunden. Så fort alkoholen försvinner ur kroppen återkommer stressen och oron, ofta ännu starkare. Alla former av undvikande-beteende, flykt-beteenden, förstärks om du fortsätter med dem.

Det andra problemet är alkohol har en så kallad rebound-effekt, eller rekyleffekt som det heter på svenska.

Varningssignaler utbrändhet

Kroppen uppfattar det du stoppar i dig som ett gift, vilket det är etanol och vad gör kroppen när den får i sig gift? Jo, den försöker med alla medel att motverka giftet. Det i sig gör att du mår sämre, och då är det lätt att ta ett glas till. Det tredje problemet är att det också finns en residualeffekt, en dagen efter-effekt.

Alkoholen sitter i längre än du tror, vilket gör att du känner dig dålig dagen efter. Då är det lätt att ta mer alkohol för att må lite mindre dåligt. Den onda spiralen är därmed etablerad. Det fjärde problemet med alkohol är det som kallas tillvänjning eller habituering. Mycket snart måste du öka dosen av alkohol för att få samma lugnande effekt.

Snart behöver du ta två glas vin istället och därefter en hel flaska. Du måste hela tiden öka dosen för att hålla stressen och oron i schack. Då ökar dessutom problemen med rekyl- och residualeffekten ytterligare. Hälsoångest är en form av ångeststörning där en person upplever intensiv oro och rädsla för sin egen hälsa.

Denna oro blir så överväldigande och svår att skaka av sig att den påverkar det dagliga livet och välbefinnandet negativt. De som lider av hälsoångest har ett överdrivet fokus på kroppsliga förnimmelser och tenderar att vara överdrivet medvetna om och uppmärksamma minsta förändringar eller kroppsliga symptom.

Fysiska symtom vid stress och ångest

De kan överanalysera sin puls, hjärtslag, andningsmönster eller andra normala kroppsliga reaktioner och tolka dem som tecken på allvarlig sjukdom, även om det saknas medicinska bevis för det. För att försöka lugna sin oro brukar personer med hälsoångest söka information om sjukdomar på internet eller i böcker, be omgivningen om försäkringar på att de är friska och uppsöka läkare upprepade gånger för att få bekräftelse på att de inte lider av någon allvarlig sjukdom.

Trots detta lugnas de ofta endast tillfälligt innan ångesten återkommer. För att minska ångesten kan de också undvika situationer, platser, personer eller aktiviteter som kan utlösa deras tankar på sjukdom. Till exempel kan de undvika platser där de tror att de kan smittas med något, eller de kan undvika att träffa människor som är sjuka, även om risken för smitta är minimal.

UMS och hälsoångest samexisterar ofta och förstärker varandra. Misstanken om att läkarna missat någon tung fysisk sjukdom lurar i medvetandet och blir extra tydlig under de sämre dagarna, då symtomen på UMS är som intensivast. Bland de säkerhetsbeteenden som då ofta tas i bruk ingår tyvärr många av de verktyg som ingår i många behandlingar och rehabiliteringar. Detta felaktiga bruk av medveten närvaro grundar sig ofta i missuppfattningen att medveten närvaro skulle vara likställt med avslappning, medan det i själva verket är ett redskap för att acceptera sina symtom och agera konstruktivt med dom.

Rädslan för att förvärra utmattningen gör att många drabbade fastnar i en negativ spiral av överdriven passiv vila och undvikande av aktivitet. Detta passivitet skänker en kortvarig lindring men försämrar hälsan successivt och utgör därmed en vidmakthållandefaktor för UMS. Depressionssjukdomar Det är fullt naturligt att känna sig gladare eller ledsnare beroende på omständigheterna i livet.

I vardagligt tal brukar vi använda ordet depression för att beskriva känslor av nedstämdhet, även när de ligger inom normalvariationen. Inom medicin och psykologi pratar man om egentlig depression som en av de olika affektiva störningarna som kännetecknas av onaturligt sänkt eller förhöjd sinnesstämning. Onaturligt sänkt stämningsläge finns inte bara vid egentlig depression, utan även vid distymi en mild men långvarig depression som ska ha pågått under minst två år , förlossningsdepression som kan drabba nyblivna mödrar och säsongsbunden depression som uppträder till exempel under höst eller vår.

Bipolära störningar innebär däremot att stämningen periodvis kan vara sjukligt förhöjd med ökad energi, överaktivitet och minskat sömnbehov i så kallade hypomana eller, i svårare fall, maniska episoder. En grundlig genomgång av alla dessa tillstånd ligger bortom syftet för detta avsnitt. Jag kommer däremot att beskriva det som går under benämningen depressiv episod, det vill säga en i period i livet då man uppfyller kriterierna för egentlig depression.

Du lider av en depressiv episod om du under större delen av tiden under minst två veckor lider av sänkt grundstämning — en nedstämdhet som är onormal för dig — och påtaglig förlust av glädje eller intresse även för sådant du brukar bli glad och känna dig intresserad av. Vid lindrig depression brukar man kunna upprätthålla sina vardagliga aktiviteter även om man inte mår så bra.

Vid medelsvår depression blir det betydligt svårare medan det är väldigt svårt att fungera i vardagen vid svår depression. Det är ett tillstånd som kan kräva sjukhusvård. Den som lider av svår depression kan också lida av vanföreställningar eller hallucinationer med depressivt innehåll. När diagnosen utmattningssyndrom etablerades ansågs den vara en form av stressorsakad depression och kallades därför utmattningsdepression.

Idag anses utmattningssyndrom och depression vara separata diagnoser även om de ofta samexisterar. Något förenklat kan man säga att det som skiljer de två diagnoserna åt är bland annat följande: Kärnsymtom i utmattningssyndrom utgörs av fysisk och psykisk utmattning medan dom i depression är sänkt sinnesstämning och likgiltighet.

Depressioner kommer ofta i upprepade skov med symtomfria perioder emellan medan utmattningssyndrom kommer smygande och är mer varaktigt. Deprimerade mår sämst på morgonen och bättre på kvällen medan det motsatta gäller för utmattade. Symtom på depression kan orsakas inte bara av stress och negativa livshändelser, utan även av fysisk sjukdom, alkohol- eller drogmissbruk, eller vara biverkningar av vissa mediciner.

Som alltid är det viktig med en noggrann medicinsk genomgång. Emma Brulin, forskare och docent i arbets- och miljömedicin vid Karolinska institutet Detsamma gäller narkotikaklassade läkemedel, menar hon.

Utmattningssyndrom symtom

Vilken typ av narkotikapreparat vet vi ännu inte, men det vi vet är att självförskrivning av läkemedel kan leda till missbruk. Det är högst allvarligt att så pass många läkare självmedicinerar med narkotikaklassade läkemedel. Det kan ha negativa långsiktiga effekter på individnivå och för svensk sjukvård i stort. Resultaten publicerades i den vetenskapliga tidskriften Occupational medicine i maj Därför vill vi utforska sambanden mellan självskattad depression, användningen av psykofarmaka och omfattningen av självbehandling bland svenska läkare.

Studien genomförs varje ett och ett halvt år. Syftet är att utforska sambanden mellan skiftarbete, långa arbetstider och psykisk ohälsa samt interaktionen med psykosociala arbetsmiljöfaktorer. Forskargruppen undersöker också om en stödjande kultur av chefer och kollegor kan motverka det stigma som är förknippat med att söka professionell vård, och därmed förebygga självbehandling relaterad till psykiska problem.