Signalsubstanser vid träning

Det finns inget som tyder på att nervceller nybildas i andra delar av hjärnan, som till exempel hjärnbarken som utgör den allra största delen av hjärnan, eller lillhjärnan som står för de allra flesta nervcellerna i hjärnan. Det betyder att långt mer än 99,9 procent av hjärnans nervceller är permanenta, och inte ersätts under livet. Andra celltyper i hjärnan, som immunceller mikroglia och kärlceller, omsätts däremot kontinuerligt.

Det finns mig veterligen inga studier som direkt visar att träning påverkar nybildning av nervceller hos människa. Man har sett att hjärnans grå materia ökar en aning i volym efter träning, men det går inte att veta om denna ökade volym består av nya nervceller. Enligt mätningar gjorda av professor Jonas Frisén, en av de främsta experterna inom området, nybildas nervceller per dag i hippocampus , och människohjärnan innehåller 86 miljarder nervceller.

I så fall nybildas ungefär en miljontedels procent av cellerna per dag. Sen får man lägga till de som nybildas i striatum, kanske ungefär lika många. Och så ska man veta att det finns andra forskare som kommer fram till lägre siffror. Jag håller med om att motion troligen påverkar hjärnan. Men effekten av nybildning av celler kan inte vara jättestor. Men okej, om man tränar riktigt hårt en dag kanske man kan öka antalet nervceller med tre miljontedels procent.

Studier visar att det verkar finnas en liten men signifikant effekt av träning på kognition, men det beror troligen inte på nybildning av nervceller.

Oxytocin träning

Att det är allmänt bra för hälsan att träna har dock många studier visat. Men vill man bli smartare tror jag det är bättre att läsa böcker. Lever man längre om man tränar? Den som är regelbundet fysiskt aktiv lever i snitt minst 10 år längre, sannolikt mer. Rörelse påverkar funktionen i alla kroppens organ som hjärta, hjärna, muskler, fettväv, skelett, mag-tarmkanal och hud.

Inne i cellkärnan finns telomerer, den yttre änden på våra kromosomer. Telomerlängd brukar användas som ett mått på biologisk ålder.

Hur får man endorfiner

Eftersom fysisk aktivitet har många olika grundläggande skyddande ef­fekter minskar också risken för vanliga sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, demens och vissa cancer­former. Sådana sjukdomar leder ofta till ett kortare liv. Rörelsen är viktig för både fysisk och mental hälsa. Den som är fysiskt aktiv återhämtar sig lättare efter sjukdomar och skador.

Det finns ett stort antal studier som tydligt visar att det lönar sig att börja träna även senare i livet. Vissa hälso-effekter kommer omedelbart och inom fem år har man sett att risken att bli sjuk och dö minskar signifikant jämfört med individer som fortsätter att vara inaktiva. Vissa forskare hävdar att det beror på att kroppen har hittat den rätta balansen.

Det kan handla om en balans där aeroba syrekrävande processer täcker energibehovet. Om man startar för snabbt använder man även anaeroba processer, vilket medför ansamling av metaboliter som ger trötthet till exempel mjölksyra, ADP och oorganiskt fosfat. Det tar flera minuter innan de aeroba processerna når sin fulla potential, och om man även sänker farten kan det innebära balans och upplevelsen av att det går lätt igen.

Om den andra andningen kommer lite senare, 15—45 minuter in i passet, så inkluderar balansen även högre arbetseffektivitet, det vill säga att syret används på ett bättre sätt. Andra hävdar att fenomenet kan tillskrivas kroppens produktion av endorfiner, som ger både eufori och smärthämning. Vissa hävdar att det är rent psykologiskt, till exempel att man kommit tillräckligt nära slutet på loppet så att man känner att man kommer att klara det, eventuellt i kombination med att man då slappnar av och uppnår den fysiologiska balansen.

Efter träning eller bara en snabb promenad kan jag ibland få en märklig känsla i benen. Det gör inte ont utan känns som om det bubblar i muskulaturen, nästan som att det poppas popcorn. Det håller i sig en stund och lägger sig sedan. Vad är det som händer? Det är en form spasm ofrivillig okontrollerad ryckning , och man kan även säga att det är en typ av, eller ett försteg till, kramp.

Anledningen till kramp och mikrokontraktioner är inte helt utredd, men den största anledningen verkar vara muskeltrötthet.

Endorfiner dopamin serotonin oxytocin

Ett stöd för det är att de oftast förekommer i den muskel som är tröttast. Eftersom trötthet är relaterad till den egna förmågan kan man dels se det hos otränade men även hos extremt vältränade som tagit ut sig extra mycket eller länge. Mekanismen för kramp och mikrokontraktioner är inte heller fastställd. Det mest troliga är att det beror på förändringar och obalans i den neuromotoriska kontrollen.

När en muskel ska dra ihop sig skickas först en signal från hjärnan via nerver till de muskelfibrer som ska användas. Om signalen är tillräckligt stark sprids signalen till muskeln och sammandragningen startas. Muskeln har även feedbacksystem med känselreceptorer som kan hämma signalen för att se till att muskeln inte blir för utsträckt muskelspolar eller belastas för mycket Golgis senorgan.

Muskeltröttheten verkar bidra till att den bromsande effekten från dessa system minskas och det blir större risk för ofrivilliga kontraktioner. Kan intensiv motion bidra till spridning av cancerceller i kroppen? Desto mindre är känt om huruvida träning påverkar cancercellers förmåga att sprida sig.

På senare år har det dock kommit fram forskningsresultat som visar att fysisk träning är bra även för patienter som har spridd cancer. Motion stärker en rad kroppsliga funktioner som hjärtats och musklernas arbetsförmåga samt immunförsvaret. När vi rör på oss minskar stressnivåerna också genom att spänningar minskas och produktionen av signalsubstanser som är förknippade med avkoppling och välbefinnande ökar.

Vad händer i hjärnan när vi tränar? Hjärnan påverkas omedelbart när du rör dig. Aktiviteten i hjärnceller, liksom blodflöde och ämnesomsättning, ökar i de områden i hjärnan som sköter motorik, balans, synintryck, hjärt-kärlfunktion och andningsfunktion. Ämnesomsättningen ökar mest i lillhjärnan som koordinerar våra rörelser, vår balans och vår förmåga att agera i förhållande till omgivningen.

Även i pannloben och hippocampus ökar nervcellernas aktivitet. I pannloben sätter vi i gång planering och påbörjar våra viljestyrda rörelser. Hippocampus är nödvändig för inlärning av nytt kunskapsstoff och har betydelse för att vi kan orientera oss i rummet. Fysisk aktivitet ökar frisättningen och aktiviteten av neurotransmittorer exempelvis dopamin, serotonin och glutamat. De är kemiska budbärare som överför signaler mellan nervceller i hjärnan och i hela nervsystemet.

Det kan bidra till bättre koncentrationsförmåga, ökad vakenhetsgrad och minskad aptit. Hos personer i åldern år förbättras arbetsminnet av fysisk aktivitet på en gång. Regelbunden träning Att röra på sig regelbundet påverkar flera funktioner i hjärnan och nervsystemet. Till exempel förbättras koordination, balans och reaktionsförmåga. Den kognitiva förmågan bibehålls, framför allt förbättras minne, planering och koordinering av uppgifter.

Dessutom blir kvaliteten på sömnen bättre och depressiva symtom minskar. Spelar det någon roll när jag tränar? Ett morgonpass kan vara ett bra sätt att börja dagen men vissa får stabilare och lägre blodsocker av att träna på eftermiddagen. Är det bara löpträning som kan ge känslan av eufori? Nej, det gäller även annan konditionsträning, som tex cykling. Vill du veta om din träning påverkar dig positivt även på insidan?

Att fysisk aktivitet har en positiv påverkan på kroppen vet vi redan. Med detta test kan vi få reda på hur din träning påverkar dig positivt även på insidan. Fysisk träning har stor effekt på kroppen. Nivåerna på det onda kolesterolet sjunker medan det goda kolesterolet ökar. Känsligheten för insulin ökar, vilket minskar risken för att utveckla diabetes typ 2.

Detta test kan påvisa att det hårda arbete du lägger ner på din träning ger faktiska resultat. Men ger dig också svar på hur du kan optimera din träning. Vi rekommenderar att man gör testet upprepade gånger förslagsvis två gånger per år för att kunna följa sin utveckling och resultat över tid. Här kan du läsa mer om hur mycket fysisk aktivitet som krävs för att hålla sig frisk. Vill du fördjupa din kunskap inom hälsa?