Hur påverkar fysisk aktivitet vår mentala hälsa

Det kan dessutom skydda mot ångest, depression och demens. Att vara fysiskt aktiv är alltså bra både för den fysiska och psykiska hälsan. De positiva effekterna på den psykiska hälsan kan komma relativt snabbt och uppnås genom olika former av fysisk aktivitet, exempelvis promenader, cykling, simning, dans, styrketräning, yoga eller andra motions- och idrottsaktiviteter. Lite fysisk aktivitet är bättre än inget och du utgår från din egen förmåga.

All rörelse räknas. Varför är det viktigt att minska vårt stillasittande? För många innebär vardagen idag långa perioder av stillasittande när man till exempel arbetar, studerar eller gör saker på fritiden. Stillasittande kan försämra den fysiska och psykiska hälsan, men det beror på vad man gör när man sitter. Allt stillasittande är inte skadligt för den psykiska hälsan.

Till exempel är sittande i samband med studier, läsning, pyssel och lek viktigt för barns och ungdomars sociala och kognitiva utveckling.

Lymfom dödlighet

Även kulturella upplevelser, sociala relationer och samtal som sker sittande kan ha positiva effekter på den psykiska hälsan. I forskningen undersöks oftast effekten av konditionsinriktad fysisk aktivitet. Enbart muskelstärkande fysisk träning förbättrar dock också en rad mentala förmågor, som koncentration och förmågan att planera.

Hälsoeffekter för barn och ungdomar Forskningen har visat att barn som rör sig mycket har en låg risk för fetma, får bättre motorik, kognitiva egenskaper och starkare skelett. Det finns även ett samband mellan hög daglig fysisk aktivitet hos barn och ungdomar och minskad risk för bland annat höga blodfetter, högt blodtryck och depression.

Idrottsträning ökar syreupptagningsförmågan, ger hälsosam kroppssammansättning, och ökad bentäthet och muskelstyrka.

Psykisk hälsa

Många sjukdomstillstånd som påverkas av fysisk aktivitet och stillasittande livsstil kommer senare i livet. Därför kan idrott i unga år vara av stor betydelse för hälsan om det leder till fortsatt idrottande eller ett mer aktivt liv vuxen ålder. Den moderna hjärnforskningen visar att motion och träning får fullständigt ofattbara effekter på hjärnan, det organ som påverkas allra mest av att vi rör på oss.

Föreläsare är Anders Hansen, överläkare i psykiatri. Filmen är ca 40 minuter. Några tips för att komma igång Bryt stillasittandet.

Lymfom behandling

Ta rörelsepauser, gärna flera korta, under dagen. Stillasittande ökar risken för sjukdom. Öka vardagsmotionen. Ta trapporna istället för hissen till exempel. Gå till och från campus. Varje steg ger effekt! Rör på dig med måttlig intensitet så att du får en något ökad andning och puls, helst varje dag. Ansträng dig några gånger i veckan med högre intensitet, det vill säga så att du får tydligt ökad puls och andning.

Gör muskel- och skelettstärkande aktiviteter några gånger i veckan. Det kan innebära att bära eller lyfta något lite tyngre, hoppa eller gå i uppförsbacke. Mer information om hur du på ett enkelt sätt kan träna och öka din fysiska aktivitet i vardagen hittar du på Vårdguiden. SVT:s träningsexpert Sofia Åhman tipsar om träning.