Ny ansökan om sjukpenning

Vad innebär en sjukskrivning? En sjukskrivning innebär att en person anmäler sjukdom eller skada från första sjukdagen till sin arbetsgivare eller Försäkringskassan. Anmälan om sjukdom till Försäkringskassan görs i följande situationer: Om personen är arbetssökande Om personen är föräldraledig Om personen inte har en anställning eller om personen har en arbetsgivare men inte rätt till sjuklön.

Sjukskrivningen gäller alltså först från den dag då personen anmält sig sjuk. Den som är anställd har då rätt till sjuklön under sjukskrivningens första 14 dagar.

Räkna ut sjukpenning

Om en anställd fortfarande är sjuk efter 14 dagar ska arbetsgivaren anmäla det till Försäkringskassan, som också behöver ett läkarintyg. Läkarintyget kan skickas in av den anställde eller av läkaren. I läkarintyget ger läkaren en bedömning om vidare sjukskrivning behövs eller inte, varpå Försäkringskassan avgör om sjukskrivningen ska förlängas.

Om sjukskrivningen förlängs så betalar Försäkringskassan ut sjukpenning till individen under perioden då personen är sjukskriven. Arbetsgivarens hantering av sjukskrivningar Arbetsgivaren ska ansvara för en god och säker arbetsmiljö, arbeta med förebyggande åtgärder och vid behov stå för sjuklön och arbetslivsinriktad rehabilitering. Arbetsgivaren är skyldig att sjukanmäla medarbetaren till Försäkringskassan om sjukdomen och sjukskrivning pågår i fler än 14 dagar.

Arbetsgivaren måste även anmäla medarbetarens inkomst om Försäkringskassan begär inkomstuppgift, hålla kontakt med medarbetaren under dennes sjukskrivning, ta fram en plan eller följa upp plan för återgång till arbetet, delta i ett avstämningsmöte om Försäkringskassan ber om detta. Sjukskrivningar och intyg Om en medarbetare är sjukskriven i mer än 14 dagar behöver hen ett läkarintyg.

Detta läkarintyg ska sedan skickas till Försäkringskassan. Medarbetaren behöver ett läkarintyg som beskriver sin sjukdom eller skada för att kunna ansöka om sjukpenning. Till exempel resor med egen bil om du inte kan åka kollektivt eller sjuk- och behandlingsresor som inte ersätts av kommunen eller regionen. Till exempel inköp eller hyra och försäkring av hjälpmedel. Hjälp i den dagliga livsföringen.

Till exempel kostnader för god man, hemtjänst eller andra insatser som beviljas av kommunen. Vid till exempel byte av bostad kan kostnader för ett extra rum eller större bostadsyta som behövs för vårdutrustning, hjälpmedel eller som behandlingsrum vara en merkostnad om kostnaden inte täcks på annat sätt. Övriga ändamål. Kostnader på grund av en funktionsnedsättning som inte ryms inom kategorierna ovan.

Handikappersättning Tidigare kunde den som har extra kostnader som direkt beror på sjukdom eller funktionsnedsättning söka handikappersättning. Detta bidrag ersattes av merkostnadsersättning, se ovan. Om du redan har handikappersättning får du behålla den till det datum som står i ditt beslut datumet för omprövning. Sedan försvinner den. Därefter måste du lämna in en helt ny ansökan om merkostnadsersättning, se ovan.

Fortsätt läsa För dig som har pågående handikappersättning, läs mer på forsakringskassan.

Sjukskriven igen efter långtidssjukskrivning

Fortsätt läsa Det gäller om sjukdomen är ett påtagligt hot mot din närståendes liv inom den närmaste tiden. Med att vårda menas här att vara ett stöd. Det betyder att vara med den sjuke, hemma eller på sjukhus. Det kan också vara att behöva uträtta ärenden åt den sjuke, som att handla mat, hämta ut mediciner eller följa med till läkare. Närståendepenning kan du få på heltid eller deltid.

En familjemedlem kan ha närståendepenning, men även någon annan som står den sjuke nära som en granne eller vän. Ansök inom tre månader. Du behöver ett läkarutlåtande från den sjukes läkare. Om flera turas om med att vårda den sjuke kan ni turas om med närståendepenningen. Personen som är sjuk har högst dagar för närståendepenning. För att du ska kunna få ersättning måste personen ge sitt samtycke på en blankett.

Annars behöver det framgå av läkarutlåtandet att personen inte klarar att ge samtycke. Den som får närståendepenning har rätt att vara ledig från arbetet. Arbetsgivaren kan inte säga nej. Det är handläggaren som arbetar med ditt ärende. Vill du ha kontakt, ring då till just den personen. Det är olika handläggare för olika ersättning.

Handläggarna är specialister på ett område. Det betyder att de kan den sorts ersättning de själva jobbar med. Ha gärna dina frågor nedskrivna. Då blir samtalet lättare. Tycker du att det är svårt med telefonsamtal? Vill du hellre träffa någon personligen? Fråga då om du kan få göra det. Kom ihåg att det finns tolkhjälp att få hos Teletal och Taltjänst. Läkarintyg och läkarutlåtande Ett läkarintyg behövs alltid för sjukpenning.

Intyget har ett slutdatum. För sjukpenning räcker det inte att läkaren tycker att du ska vara sjukskriven. Läkaren måste också skriva varför, på ett så tydligt sätt att Försäkringskassan kan hänga med helt och hållet. Det är väldigt viktigt att du alltid har ett aktuellt sjukintyg. Ska din sjukskrivning förlängas, behöver du ett nytt intyg innan det gamla gått ut.

Det är ditt eget ansvar att ordna. Ett läkarutlåtande är något annat. Det ska du lämna in om du söker t ex sjukersättning eller handikappersättning. Läkarutlåtandet är en mycket mer detaljerad beskrivning av hela din situation — din sjukdomsbild, hur den påverkar dig i vardagen och vad som kan tänkas gälla för lång tid framåt.

Det har inget bestämt slutdatum. Men andra sakkunniga i vården kan vara bättre på att bedöma vissa delar som är viktiga för det din ansökan handlar om. Det kan vara bra att även de skriver utlåtanden — psykolog, fysioterapeut, arbetsterapeut, dietist, annan specialistläkare etc — som din läkare tar med i det läkarutlåtande som handlar om helheten. Då blir det ofta tydligare för Försäkringskassan.

Du kan be om mer tid När du sökt ersättning kan Försäkringskassan be dig skicka in fler intyg eller andra uppgifter senast ett visst datum. Det kanske är svårt för dig att hinna få tag i allt till dess. Då kan du be om att få längre tid. Det går de nästan alltid med på, om du säger till före det datum de satt. Har tiden redan hunnit gå ut när du säger till, blir det mycket svårare.

Kolla alltid med Försäkringskassan När du har eller söker ersättning finns det regler för vad du får göra och inte.

Sjukanmälan försäkringskassan

Efter ett möte med läkaren meddelade hon Försäkringskassan att han mådde för dåligt för att medverka. Försäkringskassan motsätter sig bifall till överklagandet och anför att det inte har framkommit någon ny uppgift som ger stöd för att NN har haft giltig anledning att inte medverka i utredningsåtgärd.

Skälen för kammarrättens avgörande Frågan i målet är om Försäkringskassan har haft fog för att avslå NNs ansökan om sjukpenning med hänvisning till att han utan giltig anledning inte har medverkat i sin rehabilitering. Den enskilde har ett ansvar att delta i sin rehabilitering och medverka till att utreda och förbättra sin arbetsförmåga för att förkorta tiden i sjukförsäkringen och återgå i arbete.

Den försäkrade har därför ålagts en skyldighet att efter bästa förmåga aktivt medverka i rehabiliteringen jfr. Om det finns behov kan Försäkringskassan kalla till ett avstämningsmöte för att utreda eventuella rehabiliteringsbehov eller andra åtgärder som den enskilde behöver för att komma vidare i sin rehabilitering. Om den försäkrade vägrar att medverka utan giltig orsak kan Försäkringskassan besluta om sanktion genom att dra in eller sätta ned sjukpenningen jfr.

Försäkringskassan har som grund för beslutet om avslag hänvisat till kap. En förutsättning för att kunna tillämpa dessa bestämmelser är att det finns en beviljad ersättning att dra in eller sätta ner. Det framgår inte av underlaget i målet att Försäkringskassan har gjort någon bedömning av NNs arbetsförmåga under den aktuella perioden.

Avslagsbeslutet är endast grundat på bedömningen att NN utan giltig anledning inte har medverkat i sin rehabilitering. Det är dock inte möjligt att avslå en ansökan om sjukpenning med hänvisning till bestämmelserna om indragning och nedsättning på det sätt som Försäkringskassan har gjort. Underinstansernas avgöranden ska därför upphävas och målet visas åter till Försäkringskassan för ny prövning av NNs ansökan om sjukpenning för perioden den 30 november —31 mars